Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

Som svar på denna frustration har en arbetsgrupp utarbetat ett nytt koncept med en Mottagningsgrupp som startar mars 2009. Man har hämtat inspiration från Linköpings kommun. Projektet finansieras av kommunen. Mottagningsgruppen sorterar under Utbildningskontoret. Utöver projektledare kommer gruppen att bestå av en studie- och yrkesvägledare, en lärare och en kurator om vardera 30 procent. Idén med Mottagningsgruppen bygger på att det ska finnas en mottagande enhet för alla som kommer från årskurs 9 eller som är 16-20 år och är ny i kommunen (från annan kommun eller annat land) och som inte bedriver gymnasiala studier inom ett nationellt program. En central tanke är att Mottagningsenheten inte ska ligga inom skolverksamheten utan vara fristående från denna, men hur arbetet kommer att konkretiseras är ännu ej utarbetat. Likaså har samverkan med andra myndigheter ännu inte diskuterats utan detta kommer att arbetas fram i samband med starten av projektet. 166 I Norrköping finns även ett Navigatorcentrum som sorterar under Ungdomsresursen inom arbetsmarknadsenheten. Detta är inriktat mot att samordna olika insatser kring ungdomar. Målet är att vara ungdomar behjälpliga i navigering. Ungdomsresursen har ett upparbetat kontaktnätverk och samverkar med många myndigheter, 167 men det har i dagsläget inget med kommunens uppföljningsansvar att göra. 168 Östersund Liksom i Ludvika bedrivs den gymnasiala utbildningen inom ett kommunalt gymnasieförbund. På samma sätt som i Ludvika har det diskuterats var det kommunala uppföljningsansvaret ska ligga: det har bollats mellan gymnasieförbundet och Östersunds kommun. 169 I oktober 2008 har kommunen beviljats bidrag från Europeiska socialfonden för att starta ett Navigatorcentrum där det kommunala uppföljningsansvaret kommer att förläggas. Det kommer att sorteras in under Kommunledningsförvaltningen där kommunala ungdomsprogrammet/ ungdomsgarantin tidigare handlades. På så sätt ”ersätter” Navigatorcentrum det kommunala ungdomsprogrammet/ungdomsgarantin på två sätt: som en insats och som en enhet i den kommunala organisationen. 170 Handläggare från gymnasieskolan, socialtjänsten och arbetsförmedlingen kommer att samverka under ett tak kring det kommunala uppföljningsansvaret. Det kommer att vara lokaliserat 166 Ibid. 167 Telefonintervju med Anna Skagerström, enhetschef, Ungdomsresursen, Norrköpings kommun, 2008-11-07. 168 Telefonintervju med Anna Arumskog, biträdande rektor på Hagagymnasiet, Norrköpings kommun, 2009-01-30. 169 Telefonintervju med Peter Frändén, tjänsteman vid Jämtlands gymnasieförbund, 2008-10- 30. 170 Telefonintervju med Pelle Andersson, chef för enheten Unga Vuxna, Östersunds kommun, 2008-11-06. 2
ortom skolans sfär i något som kallas Gamla Tingshuset där det finns olika former av ungdoms- och föreningsverksamheter. Enligt kommunens hemsida är Navigatorcentrums verksamhet uppsökande och erbjuder åtgärder i form av coachning och vägledning: de är ungdomen behjälplig i att navigera. 171 På så sätt verkar man i Östersund eftersträva den form av Navigatorcentrum som finns i Helsingborg. Vi har nu på ett relativt summariskt sätt beskrivit hur det kommunala uppföljningsansvaret ser ut i de tio undersökningskommunerna. I nästföljande avsnitt kommer vi att diskutera detta på ett mer tematiskt sätt med fokus på vilka de avsevärda skillnaderna mellan kommunerna är och vilka problemområden som lyfts fram i intervjuerna. Uppföljningen på kommunal nivå: hur, vilka och vad? De nationella direktiven för det kommunala uppföljningsansvaret omsätts uppenbarligen på olika sätt i undersökningskommunerna. Man har olika förfaringssätt för hur man identifierar gruppen inaktiva ungdomar, för hur man informerar sig om ungdomarnas sysselsättning och vilka individuella insatser man erbjuder. Detta innebär bland annat att det inte är meningsfullt att jämföra hur många ungdomar som undersökningskommunerna uppskattar faller under det kommunala uppföljningsansvaret. Nedan fördjupar vi oss i tre aspekter av det kommunala uppföljningsansvaret i relation till den nationella politiken och till tjänstemännens erfarenheter av och kommentarer kring denna. Vi diskuterar först hur kommunerna informerar sig om ungdomarnas sysselsättning. Sedan tar vi upp vilka ungdomar kommunerna fångar upp genom det kommunala uppföljningsansvaret utifrån hur detta har utformats på kommunal nivå. Till sist tar vi upp vad för insatser kommunerna erbjuder inaktiva ungdomar. Hur informerar sig kommunerna om ungdomarnas sysselsättning? Av Skollagen, 5 kap. 18 §, framgår att ”en hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta”. Ovanstående genomgång av hur de nationella direktiven omsätts på kommunal nivå ger vid handen att kommunerna håller sig informerade om ungdomars sysselsättning på väldigt olika sätt. I en del kommuner uppfattas detta som en administrativ uppgift som handlar om hur man handlägger överföringen från grundskolans årskurs nio till gymnasiet och sedan 171 Navigatorcentrum (2008) Östersund: Östersunds kommun.
Page 1:
Meddelanden från Socialhögskolan
Page 4 and 5:
Kontaktuppgifter Socialhögskolan B
Page 6 and 7:
Tonåringar och unga vuxna i jobbga
Page 9 and 10:
Författarpresentation Projektansva
Page 11 and 12:
k a p i t e l 1 Inledning I denna r
Page 13 and 14:
I kapitel två diskuteras gymnasies
Page 15 and 16:
• • • Gör socialtjänsten pa
Page 17 and 18:
egreppet. 9 Det handlar om allt fr
Page 19 and 20:
sämrad psykisk och fysisk hälsa,
Page 21 and 22:
Källa: Eurostat. Figur 1 visar att
Page 23 and 24:
Men även om utbildningsexpansionen
Page 25 and 26:
Tabell 2. Huvudsakliga inkomstkäll
Page 27 and 28:
Men det är viktigt att betona att
Page 29 and 30:
59 procent. 32 Skillnaderna i andel
Page 31 and 32:
k a p i t e l 2 Individuella progra
Page 33 and 34:
Figur 6. Andel individer med slutbe
Page 35 and 36:
strax under 10 procent för samtlig
Page 37 and 38:
nellt program, vilket gjorde att fl
Page 39 and 40:
häst och SPA. Dessa har emellertid
Page 41 and 42:
Tabell 4. Andelen elever som läst
Page 43 and 44: Matz Nilsson, utbildningsdirektör
Page 45 and 46: Norrköping Norrköping var den fö
Page 47 and 48: Som redan nämnt, av dem som börja
Page 49 and 50: Istället för IV? IV var tänkt so
Page 51 and 52: Arbetsförmedlingen är en myndighe
Page 53 and 54: Lärlingsutbildning har alltid vari
Page 55 and 56: är företagens krav på ersättnin
Page 57 and 58: de elever som läser på IV. Det g
Page 59 and 60: av karaktärskurserna från natione
Page 61 and 62: Det finns en ambition att öka anta
Page 63: lärlingslön. Inom ramen för den
Page 66 and 67: gefär detta, men samtidigt tagit u
Page 68 and 69: i storstadssatsningen valde man i M
Page 70 and 71: Det speciella med Second Chance Sch
Page 72 and 73: är samlokaliserade i stadsdelen Ro
Page 74 and 75: är gott, men regelverket säger eg
Page 76 and 77: vuxna hamnar ofta i en underavdelni
Page 78 and 79: Hässleholms kommun har formulerat
Page 80 and 81: har även att det formaliserade ins
Page 83 and 84: k a p i t e l Kommunerna och gruppe
Page 85 and 86: Genom skolstyrelsen skall hemkommun
Page 87 and 88: känt sysselsättning.” (SOU 2003
Page 89 and 90: som inte började något program al
Page 91 and 92: alla”, enligt Samordningsförbund
Page 93: undervisning eller praktik. Det är
Page 97 and 98: För Malmös del innebär detta att
Page 99 and 100: i de kommuner man i hög grad ser d
Page 101 and 102: cip koll på alla ungdomar som fall
Page 103: ende brist på likvärdig behandlin
Page 106 and 107: samverkan mellan berörda aktörer
Page 109 and 110: Litteratur Angelin, Anna (2007) ”
Page 111 and 112: Lundin, Martin (2008) Kommunerna oc
Page 113 and 114: Trondman, Mats (2008) Att förstå
Page 115: Socialhögskolan denna forskningsra
show all

Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?