Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
i de kommuner man i hög grad ser det som en överföring <strong>från</strong> grund<strong>skola</strong>ns<br />
årskurs nio <strong>till</strong> gymnasie<strong>skola</strong>n så har man ett relativt oproblematiskt förhållningssätt<br />
<strong>till</strong> uppföljningsansvaret. Detta kan möjligen hänga ihop med att man<br />
inte har haft någon ansats att analysera gällande lagstiftning, utan man för över<br />
eleverna under kontrollerade former och sedan är det inte mer med det. Man har<br />
<strong>till</strong> exempel inte nödvändigtvis reflekterat över de ungdomar som flyttar in <strong>till</strong><br />
kommunen efter grund<strong>skola</strong>n, eller de som påbörjar och avbryter sina gymnasiestudier<br />
på friskolor eller i andra kommuner. Detta är grupper som faller under<br />
det kommunala uppföljningsansvaret men som verkar falla bort i hanteringen i<br />
en del kommuner.<br />
I kommuner där man har en mer aktiv uppföljning har det emellertid funnits<br />
anledning att reflektera över var gränsen för uppföljningsansvaret går: uppföljningsansvarets<br />
främre och bortre gräns. Detta har framförallt kommit <strong>till</strong> uttryck<br />
i Helsingborg. Funderingar över uppföljningsansvarets främre gräns har sin<br />
botten i att man genom Navigatorcentrums verksamhet har kommit i kontakt<br />
med ungdomar som formellt sett varit inskrivna på gymnasiets individuella program<br />
utan att vara medvetna om detta. Det att de är inskrivna i gymnasie<strong>skola</strong>n<br />
innebär att de antas bedriva gymnasiestudier och därför inte faller under det<br />
kommunala uppföljningsansvaret. Samtidigt som det är så att de i praktiken inte<br />
bedriver några gymnasiestudier och alltså ingår i den grupp som uppföljningsansvaret<br />
avser att fånga upp. Förutom att detta kan ha långtgående konsekvenser för<br />
de ungdomar som på detta sätt hamnar ”mellan stolar”, eller mellan myndigheters<br />
ansvarsområden, så är detta ett exempel på en otydlig gränsdragning mellan<br />
det uppdrag som gymnasie<strong>skola</strong>ns IV har och det uppdrag som det kommunala<br />
uppföljningsansvaret innebär. Denna otydlighet har framför allt sin grogrund i<br />
en otydlighet om vad individuella programmets uppdrag är: vilka krav ställs för<br />
att en elev ska få vara inskriven på gymnasie<strong>skola</strong>ns IV och när är det rimligt att<br />
skriva ut eleven?<br />
Medan det är känt att vilka åtgärder som kan komma en ungdom <strong>till</strong> gagn kan<br />
variera mellan kommuner, 180 har man i Helsingborg gjort erfarenheten att detta<br />
även kan variera mellan olika gymnasieskolor inom kommunen. Det verkar som<br />
att lärarteamen på kommunens gymnasieskolor har olika syn på sitt uppdrag vilket<br />
har konsekvenser för de insatser eleverna kan erhålla. Denna iakttagelse ligger<br />
dessutom i linje med Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 08. 181<br />
Medan den främre gränsen berör funderingar kring när det kommunala uppföljningsansvaret<br />
börjar, så berör dess bortre gräns funderingar kring när det upphör.<br />
Frågan är när ansvaret om att informera sig om ungdomens sysselsättning<br />
180 Fokus05 (2005) En analys av ungas etablering och egen försörjning. Stockholm: Ungdomsstyrelsen<br />
skrifter 2005:1.<br />
181 Fokus08 (2008) En analys av ungas utanförskap. Stockholm: Ungdomsstyrelsens skrifter<br />
2008:9.
Change language