Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
•<br />
•<br />
•<br />
Gör socialtjänsten parallella insatser för unga arbetslösa vid sidan av arbetsförmedlingen?<br />
Hur organiseras och finansieras dessa? Har man anknutit <strong>till</strong><br />
Ungdomsstyrelsens försök med Navigatorcentra? Vilken roll spelar gymnasie<strong>skola</strong>n<br />
och IV för dessa insatser? Har man deltagit i projekt med stöd <strong>från</strong><br />
Europeiska socialfonden, <strong>till</strong> exempel second chance-programmet?<br />
Hur fördelas ansvaret för och hur utformas insatserna kopplade <strong>till</strong> det kommunala<br />
uppföljningsansvaret<br />
Hur ställer man sig <strong>till</strong> förutsättningarna för samverkan över myndighetsgränser<br />
på lokal nivå och hur ser man på fördelningen av ansvaret för ungdomar<br />
med försörjningsproblem, med svag social förankring och etableringsproblem<br />
på arbetsmarknaden? Är regelverken <strong>till</strong>räckligt tydliga? Hur tolkas förändringarna<br />
av regelverken? Leder förändringarna <strong>till</strong> mer eller mindre av samverkan?<br />
Frågor om i vilken utsträckning det förekommer samverkan över myndighetsgränser<br />
– mellan <strong>skola</strong>, socialtjänst och arbetsförmedling – och hur man uppfattar<br />
erfarenheterna av samverkan lyfts fram i samtliga studier, oavsett om fokus<br />
ligger på gymnasie<strong>skola</strong>n, arbetsmarknadspolitiken eller det kommunala uppföljningsansvaret.<br />
Frågorna är angelägna eftersom det i grunden handlar om i vilken<br />
utsträckning de nuvarande regelverken garanterar en likvärdighet i landet över<br />
kommungränserna.<br />
Förändrade villkor för ungdomars etablering<br />
Förutsättningarna för ungdomars arbetsmarknadsetablering och försörjning har<br />
förändrats drastiskt sedan krisen under 1990-talets början. Utbildningsperioderna<br />
har förlängts och det tar allt längre tid innan unga vuxna hittar mer varaktiga arbets<strong>till</strong>fällen.<br />
En större grupp än tidigare fastnar i ett långvarigt utanförskap på<br />
arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och på andra centrala arenor i livet. Det<br />
vore emellertid fel att enbart förklara detta med 1990-talskrisen och de ökade<br />
arbetslöshetstalen därefter, även om krisen i hög grad kan ses som en historisk<br />
brytpunkt. I grunden handlar det om en mer långsiktig och successiv förändring<br />
som hänger samman med en utbildningsexpansion och förändrade villkor<br />
i <strong>arbetsliv</strong>et. Det är ingen unik svensk företeelse. Samma mönster kan urskiljas i<br />
flertalet jämförbara länder. 6<br />
6 Se Olofsson, Jonas & Panican, Alexandru (red.) (2008) <strong>Ungdomars</strong> väg <strong>från</strong> <strong>skola</strong> <strong>till</strong> <strong>arbetsliv</strong><br />
– nordiska erfarenheter. Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet.<br />
1
Change language