Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Samverkan<br />
I de svar vi har fått lyfter våra respondenter fram ett <strong>arbetsliv</strong>sperspektiv, det vill<br />
säga lärlingsutbildningen anses utgöra ett alternativ som motsvarar arbetsmarknadens<br />
behov och inte en sekunda utbildning. De intervjuade anser att samverkan<br />
med andra aktörer, framförallt med näringslivet, är en mycket viktig faktor<br />
när det gäller gymnasial lärlingsutbildning. Näringslivet kan erbjuda bra lärlingsplatser<br />
med kompetenta handledare. I Göteborg lyfter man fram intentionen att<br />
samverka med branscher, fackföreningar och företag för att forma bättre lärlingsutbildningar.<br />
Förvaltningschefen på Utbildning och Arbete i Gävle förklarar att<br />
samverkan med näringslivet erbjuder lärlingen <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> avancerad utrustning<br />
och en modern maskinpark, vilket <strong>till</strong>försäkrar eleven en aktuell och verklighetsnära<br />
utbildning.<br />
Uti<strong>från</strong> de svar vi har fått drar vi slutsatsen att näringslivet och fackföreningar<br />
oftast anses vara positiva <strong>till</strong> lärlingsutbildningar och samverkan med <strong>skola</strong>n. Vi<br />
har lyft fram flera exempel på gymnasiala lärlingsutbildningar som har startats<br />
och bedrivits i samverkan men fack och näringsliv. I Gävle har samverkan mellan<br />
gymnasie<strong>skola</strong>n och olika företag lett <strong>till</strong> en ny gymnasial lärlingsutbildning med<br />
plats för 15 elever. Vi kan på nytt nämna Malmö/Lund-modellen, där skolcheferna<br />
<strong>till</strong>sammans med företrädare för flera branscher sedan flera har bedrivit en<br />
gymnasial lärlingsutbildning. I Helsingborg kan nämnas byggprogrammet där de<br />
två sista gymnasieåren är förlagda på företag och där parterna bestämmer <strong>till</strong>sammans<br />
kursernas innehåll och uppläggning. Ett undantag i frågan om samverkan<br />
med <strong>arbetsliv</strong>et är Ludvika där den intervjuade uppger att intresset <strong>från</strong> det lokala<br />
näringslivet att delta i försöksverksamheten med lärlingsutbildning är lågt. Även<br />
intresset bland eleverna har varit lågt.<br />
Från Alvesta påpekas att samverkan med näringslivet förenas med ökade kostnader<br />
vilket gör att <strong>skola</strong>n bör kompenseras för detta arbete. Utbildningsrepr<br />
esentanterna <strong>från</strong> Göteborg anser att de gymnasiala lärlingsutbildningarna bör<br />
finansieras gemensamt av kommunen, staten och näringslivet.<br />
En positiv aspekt i vår undersökning är de upprepade förklaringarna om vikten<br />
av att samverka med olika parter. Samtidigt återkommer önskemålet att förbättra<br />
samverkan med bland annat näringslivet vilket antyder att samarbetet inte<br />
har utvecklats <strong>till</strong>räckligt.<br />
Likvärdighet<br />
Försöksverksamheten med gymnasiala lärlingsutbildningar omfattade under läsåret<br />
2008/09 få elever i våra undersökningskommuner. Från Östersund får vi höra<br />
att det höstterminen 2008 fanns en enda lärlingsplats inom Jämtlands gymnasieförbund.<br />
Haninge hade 18 platser inom försöksverksamheten för lärlingsutbildning<br />
under läsåret 2008/09. Handledarna fick inte betalt och eleverna fick ingen<br />
60