Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

Andelen personer som uppnått 20 år med slutbetyg från gymnasieskolan uppgick till drygt 80 procent i genomsnitt för samtliga svenska kommuner i mitten av 1990-talet. 38 År 2008 var andelen strax över 70 procent. Figur 5. Andel 20-åringar med slutbetyg respektive grundläggande högskolebehörighet. Genomsnitt för samtliga kommuner. Åren 1997-2008. Källa: Skolverket. Databas för jämförelsetal. I våra undersökningskommuner är bilden splittrad. En del av kommunerna lyckas bättre med genomströmningen, andra sämre. Frågan är då om det finns något samband mellan resultaten i gymnasieskolan, å ena sidan, och förutsättningarna för kommunens utbildningsverksamhet å andra sidan. Med förutsättningarna avser vi bland socioekonomiska förhållanden som andelen utrikes födda elever och andelen barn som växer upp i hushåll med försörjningsstöd. Men vi avser också mer kvalitativa aspekter som kommunala utbildningsföreträdares uppfattningar om utbildningens villkor, om problem relaterade till genomströmning och IVprogrammet. 38 Uppgiften avser således genomsnittet för kommunala skolor. Olika fristående skolor räknas inte in i medeltalet. Denna och de fortsatta statistiska uppgifterna baseras i huvudsak på Skolverkets statistik (Barn, elever, personal, kostnader och utbildningsresultat - Kommunal nivå. Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning). 0
Figur 6. Andel individer med slutbetyg från kommunala gymnasieskolor fyra år efter påbörjade studier i Alvesta, Gävle, Göteborg, Haninge, Helsingsborg och i Sveriges samtliga kommuner, åren 1992- 2008. Källa: Skolverket. Databas för jämförelsetal. Figur 7. Andel individer med slutbetyg från kommunala gymnasieskolor fyra år efter påbörjade studier i Hässleholm, Ludvika, Malmö, Norrköping, Östersund och i Sveriges samtliga kommuner, åren 1992- 2008. Källa: Skolverket. Databas för jämförelsetal. Som framgår av figur 6 och 7 är det en ganska jämn spridning av kommunerna i förhållande till genomsnittet för samtliga kommuner. Mindre kommuner som Alvesta, Hässleholm och Ludvika visar relativt goda resultat. Det gäller också 1
Page 1: Meddelanden från Socialhögskolan
Page 4 and 5: Kontaktuppgifter Socialhögskolan B
Page 6 and 7: Tonåringar och unga vuxna i jobbga
Page 9 and 10: Författarpresentation Projektansva
Page 11 and 12: k a p i t e l 1 Inledning I denna r
Page 13 and 14: I kapitel två diskuteras gymnasies
Page 15 and 16: • • • Gör socialtjänsten pa
Page 17 and 18: egreppet. 9 Det handlar om allt fr
Page 19 and 20: sämrad psykisk och fysisk hälsa,
Page 21 and 22: Källa: Eurostat. Figur 1 visar att
Page 23 and 24: Men även om utbildningsexpansionen
Page 25 and 26: Tabell 2. Huvudsakliga inkomstkäll
Page 27 and 28: Men det är viktigt att betona att
Page 29 and 30: 59 procent. 32 Skillnaderna i andel
Page 31: k a p i t e l 2 Individuella progra
Page 35 and 36: strax under 10 procent för samtlig
Page 37 and 38: nellt program, vilket gjorde att fl
Page 39 and 40: häst och SPA. Dessa har emellertid
Page 41 and 42: Tabell 4. Andelen elever som läst
Page 43 and 44: Matz Nilsson, utbildningsdirektör
Page 45 and 46: Norrköping Norrköping var den fö
Page 47 and 48: Som redan nämnt, av dem som börja
Page 49 and 50: Istället för IV? IV var tänkt so
Page 51 and 52: Arbetsförmedlingen är en myndighe
Page 53 and 54: Lärlingsutbildning har alltid vari
Page 55 and 56: är företagens krav på ersättnin
Page 57 and 58: de elever som läser på IV. Det g
Page 59 and 60: av karaktärskurserna från natione
Page 61 and 62: Det finns en ambition att öka anta
Page 63: lärlingslön. Inom ramen för den
Page 66 and 67: gefär detta, men samtidigt tagit u
Page 68 and 69: i storstadssatsningen valde man i M
Page 70 and 71: Det speciella med Second Chance Sch
Page 72 and 73: är samlokaliserade i stadsdelen Ro
Page 74 and 75: är gott, men regelverket säger eg
Page 76 and 77: vuxna hamnar ofta i en underavdelni
Page 78 and 79: Hässleholms kommun har formulerat
Page 80 and 81: har även att det formaliserade ins
Page 83 and 84:
k a p i t e l Kommunerna och gruppe
Page 85 and 86:
Genom skolstyrelsen skall hemkommun
Page 87 and 88:
känt sysselsättning.” (SOU 2003
Page 89 and 90:
som inte började något program al
Page 91 and 92:
alla”, enligt Samordningsförbund
Page 93 and 94:
undervisning eller praktik. Det är
Page 95 and 96:
ortom skolans sfär i något som ka
Page 97 and 98:
För Malmös del innebär detta att
Page 99 and 100:
i de kommuner man i hög grad ser d
Page 101 and 102:
cip koll på alla ungdomar som fall
Page 103:
ende brist på likvärdig behandlin
Page 106 and 107:
samverkan mellan berörda aktörer
Page 109 and 110:
Litteratur Angelin, Anna (2007) ”
Page 111 and 112:
Lundin, Martin (2008) Kommunerna oc
Page 113 and 114:
Trondman, Mats (2008) Att förstå
Page 115:
Socialhögskolan denna forskningsra
show all

Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?