Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Det finns en ambition att öka antalet platser. Lärlingsutbildning uppfattas som<br />
ett bra alternativ, men i den form som den nu <strong>till</strong>kommit är den i första hand<br />
avsedd för motiverade och ambitiösa elever då det ställs höga krav.<br />
Frändén pekar på att lärlingsutbildning handlar om traditioner som man<br />
kopplat bort i Sverige under lång tid, varför det förmodligen krävs mycket arbete<br />
för att ersätta yrkesutbildning med lärlingsutbildning. Frändén anser att lärlingsutbildning<br />
kan utgöra ett bra komplement, men tror inte att den skulle kunna<br />
omfatta mer än några procent av ungdomsgruppen.<br />
Sammanfattande slutsatser om lärlingsutbildning<br />
När det gäller gymnasial lärlingsutbildning har flera positiva aspekter lyfts fram.<br />
Det har nämnts att eleven får en skolning som den själv önskar. Skolan får bättre<br />
kontakt med <strong>arbetsliv</strong>et vilket förklaras gynna samtliga parter. Flera intervjuade<br />
anser lärlingsutbildningen vara en konstruktiv utbildningsform för elever i<br />
riskzonen. Den bedöms även vara en lösning för elever med svag studieförmåga<br />
och bristfälliga studieresultat. Samtidigt leder detta <strong>till</strong> att lärlingsutbildningen<br />
skildras som en utbildningsform med låg status. De negativa aspekterna bygger,<br />
i de flesta fall, på resonemang där de intervjuade kommenterar lärlingsutbildningen<br />
uti<strong>från</strong> lärlingens etableringsmöjligheter med arbetsmarknadens höga<br />
kvalifikationskrav i fokus. Lärlingsutbildningen anses inte motsvara kraven på en<br />
arbetsmarknad som alltmer efterfrågar välutbildad arbetskraft. En paradox i detta<br />
sammanhang är den upprepade förklaringen att arbetsgivare efterfrågar ambitiösa<br />
och motiverade lärlingar med goda studieresultat. Detta gör att lärlingsutbildningen<br />
egentligen inte är ett alternativ för skoltrötta ungdomar.<br />
Den politiska ambitionen att introducera en gymnasial lärlingsutbildning<br />
inom gymnasie<strong>skola</strong>n har varit stark på nationell nivå och har resulterat i att<br />
en försöksverksamhet introducerades hösten 2008. Uti<strong>från</strong> våra intervjuer, men<br />
också uti<strong>från</strong> den statistik som vi har presenterat i början av detta kapitel, kan vi<br />
konstatera att intresset för att delta i försöksverksamheten i våra undersökningskommuner<br />
var relativt begränsat under det första försöksåret. Tveksamhet finns<br />
såväl bland utbildningsadministratörer som bland presumtiva lärlingar. Från<br />
Östersund förklaras exempelvis att eleverna inte visar intresse för lärlingsutbildning.<br />
Det finns ett glapp mellan intentioner på nationell nivå och förutsättningar<br />
på lokal nivå. Beredskapen för att införa gymnasial lärlingsutbildning <strong>från</strong> och<br />
med höstterminen 2011 är sannolikt inte så god i våra kommuner.<br />
5
Change language