Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet

är företagens krav på ersättning för lärlingarnas handledare. Som positiv aspekt
med lärlingsutbildningar nämns att lärlingen träffar framtida arbetsgivare.
Det förklaras att lärlingsutbildning inte är en lösning för alla. Svensson 70 nämner
att i Tyskland lärlingsplatserna oftast tas i anspråk av ungdomar med gymnasiekompetens.
Lärlingar med enbart förgymnasial utbildning ”är pantade redan
från början, de kommer ingenstans”. Det är angeläget att uppmärksamma de
urvalskriterier som näringslivet använder för att ta in lärlingar.
Persson 71 säger att lärlingsutbildningsfrågan diskuterats livligt bland kommunpolitikerna.
I samband med utbildningsförvaltningens budget för år 2008
togs ett beslut om att ”Göteborg skall vara med och utforma lärlingsutbildning
både för elever på nationella program och för dem som läser ett individuellt program.
Kontakter skapas med branscher, fack och företag på olika nivåer för att
hitta de enskilda studievägarna och alternativen.” (Göteborg Stad Utbildning,
2007, s 19). Antagligen har en liknande formulering funnits med även tidigare.
I den senaste tillgängliga kvalitetsredovisningen som avser år 2007 har lärlingsutbildningsfrågan
emellertid inte gjort några avtryck. Det begränsade antalet platser
i försöksverksamheten från hösten 2008 tyder inte på några större framgångar
i att uppnå målet.
Gävle
Liljegren 72 berättar att man för två år sedan introducerade en gymnasial lärlingsutbildning
med plats för 15 elever inom hantverks- och byggprogrammen. Vid
examination tas hänsyn till praktisk och teoretisk kunskap. Betyg sätts på både
karaktärs- och kärnämnen. Minst 34 veckor eller en tredjedel av utbildningstiden
är förlagd till företag. Utbildningen är ett resultat av ett nära samarbete mellan
gymnasieskolan och respektive arbetsplats. Det är viktigt att innehållet i lärlingsutbildningen
följer läro- och skolplanen. Gymnasieskolan bestämmer inriktningen
och innehållet. Man upprättar en plan för varje elev. Eleven får en handledare
som skolans representanter håller kontinuerlig dialog med. Lärlingsutbildningsråd
existerar inte. Lärlingsfrågorna hanteras inom ramen för programrådet. Varje yrkesutbildningsprogram
har ett eget programråd. Sedan finns ett SSA-råd (samverkan
skola-arbetsliv), ett övergripande råd där branscherna och de fackliga organisationerna
är representerade.
Liljegren berättar att lärlingsutbildningen ofta anses vara nödlösningen på alla
problem i gymnasieskolan, men ”tyvärr måste jag säga att det är många politiker
som kommer att bli besvikna”. Lärlingsutbildningen är en krävande utbildnings-
70 Intervju med Jan Svensson, företrädare för socialtjänsten i Göteborgs stad, 2007-10-18.
71 Telefonintervju med Olle Persson, utvecklingsansvarig på Yrkesförberedande centrum i
Göteborgs stad, 2009-01-02.
72 Intervju med Jan Erik Liljegren, förvaltningschef på Utbildning och Arbete i Gävle kommun,
2007-10-24.
5