Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU). SCB. Som framgår av figur 2 var sysselsättningsnedgången under 1990-talets början kraftigt koncentrerad till de yngre på arbetsmarknaden. I åldersgruppen 20-24 föll andelen sysselsatta med ca 20 procentenheter, från ca 80 till 60 procent. Det kan tilläggas att arbetsmarknaden för de yngsta, gruppen 16-19 år, i princip raderades ut. Flertalet sysselsatta i dessa åldrar arbetar dessutom deltid vid sidan av studier. Den väsentligaste förklaringen till sysselsättningsnedgången är inte ökad arbetslöshet utan en ökad andel studerande och förlängda studieperioder. Sedan 1990-talets början har gymnasieskolan varit skyldig att bereda alla tonåringar som lämnar grundskolan en studieplats. Idag väljer i praktiken alla att påbörja gymnasiestudier, även om den formella behörigheten för studier på nationella program saknas. 23 Reformeringen av gymnasieskolan innebar att de gamla 2-åriga yrkeslinjerna försvann och alla studieprogram blev 3-åriga, vilket också försköt arbetsmarknadsinträdet högre upp i ålder. En betydande andel av nedgången i sysselsättningen i åldrarna 20-24 förklaras också av ett ökat studiedeltagande. År 1993 räknades 25 procent i de aktuella åldrarna till studerande. År 2007 hade den andelen ökat till 38 procent. Den absoluta merparten av ökningen förklaras av högskoleutbildningens expansion. Höstterminen 2008 fanns det nästan 330 000 registrerade studenter, vilket nära nog motsvarar en fördubbling jämfört med 1980-talets slut. 24 23 Tidigare var det ungefär 10 procent som antingen inte började på gymnasiet efter grundskolan eller som helt enkelt inte kom in på en gymnasieutbildning och därför hänvisades till någon annan verksamhet. Ungefär 10 procent av dem som lämnar grundskolan har inte behörighet för studier på nationellt program utan hänvisas istället till ett individuellt program (IV). 24 Statistiken härstammar från Högskoleverkets hemsida: www.hogskoleverket.se. 20
Men även om utbildningsexpansionen är en viktig förklaring till sysselsättningsnedgången i åldrarna 20-24 kan vi inte bortse från arbetslöshetens betydelse. Ca 70 procent ingår enligt arbetskraftsundersökningarna i arbetskraften. Arbetslöshetstalen har varit tvåsiffriga sedan 1990-talets början. En mycket stor andel av individerna i dessa åldrar är arbetslösa någon del av året. En undersökning inom ramen för utredningen om en flexiblare arbetsmarknadsutbildning visade att ca 100 000 var öppet arbetslösa någon gång under år 2004. 25 Till detta ska läggas att ca 60 000 någon gång deltog i arbetsmarknadspolitiska program. Det betyder att mellan 25 och 30 procent har erfarenhet av arbetslöshet under det aktuella året. Det är en mycket hög andel. Precis som i andra åldersgrupper bidrog den kraftiga ökningen av arbetslöshetstalen under 1990-talets första år till en uppgång i antalet långtidsarbetslösa ungdomar. 26 Ungefär hälften av de öppet arbetslösa i åldrarna 16-24 var då långtidsarbetslösa. Därefter har andelen långtidsarbetslösa minskat betydligt. Andelen långtidsarbetslösa har emellertid fluktuerat påtagligt, något som delvis förklaras av månadsvisa förändringar i programvolymer. Genomsnittligt är arbetslöshetsperioderna för unga och unga vuxna betydligt kortare än för medelålders och äldre. Medeltalet för samtliga åldersgrupper var 76 dagar år 2004 medan motsvarande uppgift för personer i åldrarna 18-24 var 35 dagar. 27 Tittar vi däremot på lite mer sentida uppgifter framträder en annan bild. I tabellen nedan redovisas genomsnittlig arbetslöshetstid, relaterat till ålder, för personer som var registrerade som öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen men som fick ett jobb, påbörjade studier eller gick in i ett arbetsmarknadspolitiskt program under september 2009. Tabell 1. Genomsnittlig arbetslöshetstid för personer som fick ett jobb, påbörjade studier eller gick in i ett arbetsmarknadspolitiskt program under september månad 2009. Totalt inskrivna. Antal dagar. 20-24 år 25-29 år 25-64 år Män 75 107 134 Kvinnor 70 97 123 Totalt 73 102 129 Källa: Arbetsförmedlingens analysenhet. Som framgår av tabell 1 har unga vuxna kortare genomsnittlig arbetslöshetstid, men det genomsnittliga antalet arbetslöshetsdagar är ändå uppseendeväckande 25 SOU 2007:18 Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. Stockholm: Fritze. 26 För att räknas som långtidsarbetslös i Sverige ska arbetslöshetsperioden ha överstigit sex månader. Bland dem under 25 år definieras en person som långtidsarbetslös efter tre månaders sammanhängande arbetslöshet. 27 SOU 2007:2 Från socialbidrag till arbete. Stockholm: Fritzes. 21
Page 1: Meddelanden från Socialhögskolan
Page 4 and 5: Kontaktuppgifter Socialhögskolan B
Page 6 and 7: Tonåringar och unga vuxna i jobbga
Page 9 and 10: Författarpresentation Projektansva
Page 11 and 12: k a p i t e l 1 Inledning I denna r
Page 13 and 14: I kapitel två diskuteras gymnasies
Page 15 and 16: • • • Gör socialtjänsten pa
Page 17 and 18: egreppet. 9 Det handlar om allt fr
Page 19 and 20: sämrad psykisk och fysisk hälsa,
Page 21: Källa: Eurostat. Figur 1 visar att
Page 25 and 26: Tabell 2. Huvudsakliga inkomstkäll
Page 27 and 28: Men det är viktigt att betona att
Page 29 and 30: 59 procent. 32 Skillnaderna i andel
Page 31 and 32: k a p i t e l 2 Individuella progra
Page 33 and 34: Figur 6. Andel individer med slutbe
Page 35 and 36: strax under 10 procent för samtlig
Page 37 and 38: nellt program, vilket gjorde att fl
Page 39 and 40: häst och SPA. Dessa har emellertid
Page 41 and 42: Tabell 4. Andelen elever som läst
Page 43 and 44: Matz Nilsson, utbildningsdirektör
Page 45 and 46: Norrköping Norrköping var den fö
Page 47 and 48: Som redan nämnt, av dem som börja
Page 49 and 50: Istället för IV? IV var tänkt so
Page 51 and 52: Arbetsförmedlingen är en myndighe
Page 53 and 54: Lärlingsutbildning har alltid vari
Page 55 and 56: är företagens krav på ersättnin
Page 57 and 58: de elever som läser på IV. Det g
Page 59 and 60: av karaktärskurserna från natione
Page 61 and 62: Det finns en ambition att öka anta
Page 63: lärlingslön. Inom ramen för den
Page 66 and 67: gefär detta, men samtidigt tagit u
Page 68 and 69: i storstadssatsningen valde man i M
Page 70 and 71: Det speciella med Second Chance Sch
Page 72 and 73:
är samlokaliserade i stadsdelen Ro
Page 74 and 75:
är gott, men regelverket säger eg
Page 76 and 77:
vuxna hamnar ofta i en underavdelni
Page 78 and 79:
Hässleholms kommun har formulerat
Page 80 and 81:
har även att det formaliserade ins
Page 83 and 84:
k a p i t e l Kommunerna och gruppe
Page 85 and 86:
Genom skolstyrelsen skall hemkommun
Page 87 and 88:
känt sysselsättning.” (SOU 2003
Page 89 and 90:
som inte började något program al
Page 91 and 92:
alla”, enligt Samordningsförbund
Page 93 and 94:
undervisning eller praktik. Det är
Page 95 and 96:
ortom skolans sfär i något som ka
Page 97 and 98:
För Malmös del innebär detta att
Page 99 and 100:
i de kommuner man i hög grad ser d
Page 101 and 102:
cip koll på alla ungdomar som fall
Page 103:
ende brist på likvärdig behandlin
Page 106 and 107:
samverkan mellan berörda aktörer
Page 109 and 110:
Litteratur Angelin, Anna (2007) ”
Page 111 and 112:
Lundin, Martin (2008) Kommunerna oc
Page 113 and 114:
Trondman, Mats (2008) Att förstå
Page 115:
Socialhögskolan denna forskningsra
show all

Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?