Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv ... - Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
form som kan vara ett alternativ för en del elever. Erfarenheterna <strong>från</strong> Gävle visar<br />
emellertid att höga krav ställs på lärlingen, högre än på elever <strong>från</strong> de yrkesförberedande<br />
programmen. Företagarna är inte intresserade av elever som inte fungerar<br />
bra socialt. Eleverna skall ha goda förkunskaper och vara mycket motiverade.<br />
Lärlingsutbildningen är inte ett alternativ för skoltrötta. Vidare, lärlingsämnena<br />
gör att eleven blir snäv i sina kunskaper. Det är långt i<strong>från</strong> självklart att eleven<br />
hinner med karaktärsämnena på ett bra sätt. Liljegren vill kombinera lärlingsutbildningarna<br />
med ordinarie verksamhet inom gymnasie<strong>skola</strong>n. Det duala systemet<br />
(skolbänksstudier och praktik på skilda platser) <strong>från</strong> Tyskland och Schweiz<br />
anser han inte vara bra.<br />
Björn Hägg 73 , chef för kommunens arbetsmarknadsenhet i Gävle kommun,<br />
refererar <strong>till</strong> en diskussion i Gävle om att starta en gymnasial yrkesutbildning<br />
som liknar en lärlingsutbildning. Utbildningen skall vara framförallt för 15-åriga<br />
nyanlända utrikes födda och omfatta 25 platser det första året. Dessa ungdomar<br />
utgör en grupp som man har missat. Kärnämnena skall kombineras med<br />
en karaktärsutbildning som företaget efterfrågar. Karaktärsämnena skall utformas<br />
efter matchningen mellan företagets behov och elevens förutsättningar. Den skolförlagda<br />
utbildningen (kärnämnena) skall göras i grupp, den arbetsplatsförlagda<br />
utbildningen enskilt; det generella gruppvis, det specifika enskilt.<br />
Lärlingsutbildningar anses bra för enklare arbeten, men inte vara lösningen på<br />
allt eftersom världsledande företag behöver välutbildad arbetskraft. I Gävle efterfrågas<br />
”avancerad” arbetskraft. Enligt Hägg borde hälften av varje ungdomskull<br />
hålla sig kvar i utbildningssystemet <strong>till</strong> 25 års ålder. De ungdomar som har valt<br />
fel utbildning har en möjlighet att byta spår. Längre utbildningar garanterar den<br />
kompetens som industrin efterfrågar.<br />
Enligt Mohamed Chabchoub 74 , sektionschef på arbetsförmedlingen i Gävle<br />
kommun, borde <strong>skola</strong>n prestera bättre. Det omtalas att många gymnasiekompetenta<br />
ungdomar inte får anställning för att de inte är konkurrenskraftiga, ”Skolan<br />
är lite långt i<strong>från</strong> verkligheten”. Chabchoub menar att lärlingstid kan kvalificera<br />
många <strong>till</strong> en direkt anställning; gymnasial lärlingsutbildning skulle vara ett bra<br />
komplement, så länge näringslivet ställer upp med praktikplatser.<br />
Alvesta<br />
Berg 75 berättar att det finns tankar i kommunen om att införa en gymnasial lärlingsutbildning.<br />
Men någon specifik lärlingsmodell har inte diskuterats. Enligt<br />
Berg skulle lärlingsutbildning kunna vara en bra lösning för ungefär hälften av<br />
73 Intervju med Björn Hägg, chef för kommunens arbetsmarknadsenhet i Gävle kommun, 2007-<br />
10-24.<br />
74 Intervju med Mohamed Chabchoub, sektionschef på arbetsförmedlingen, Gävle kommun,<br />
2007-10-24.<br />
75 Intervju med Stig-Olof Berg, gymnasie<strong>skola</strong>ns rektor i Alvesta, 2007-10-30.<br />
5
Change language