Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

12
B. Krisens ekonomiska, politiska och sociala effekter
7. Hur stora budgetåtstramningar krävs i euroområdet och hur påverkas
tillväxten?
För att euroområdets finanser ska bli långsiktigt hållbara måste
budgetåtstramningar göras. Vid EU-toppmötet den 9 december 2011 enades
man om ett starkare finanspolitiskt samarbete, en så kallad finanspakt. Enligt
denna ska länderna nu hålla sin budget i balans (efter korrigering för
konjunkturpåverkan, räntebetalningar och engångsposter) och det strukturella
budgetunderskottet får uppgå till högst 0,5 % av BNP, medan statsskuldens
andel av BNP ska ner till under 60 % på 20 års sikt.
Det är svårt att beräkna hur tillväxten kommer att påverkas av dessa åtgärder.
En enkel tumregel är att om statsskulden minskas med 1 % minskar tillväxten
med 0,5 %. I euroområdet krävs åtstramningar på motsvarande 3,3 % av BNP
för att länderna ska kunna uppnå målet om ett strukturellt underskott på högst
0,5 % av BNP. Det skulle försämra tillväxten med cirka 1,7 % av BNP, kanske
fördelat på två år. Men för länder som Grekland blir den stora svårigheten att få
ner statsskulden under 60 % eftersom den negativa tillväxteffekten blir mycket
större i och med att det krävs väldigt stora primära överskott under många år.
I den svagare konjunktur som råder just nu kommer de stora
budgetåtstramningarna att leda till att ekonomin bromsar in kraftigt i synnerhet
de länder som har de största obalanserna, som Grekland, Italien, Spanien och
Portugal. Om de planerade åtstramningarna gör att de berörda ekonomierna
krymper kommer det i sin tur att pressa statsintäkterna och därmed de offentliga
finanserna ytterligare. Det talar för att åtstramningarna i dessa länder måste
hanteras försiktigt och visar på behovet av politiska åtgärder för att stärka
förtroendet, öka tillväxten på medellång sikt och få ner marknadsräntorna för att
på så vis motverka de tillväxthämmande effekterna.
8. Kommer krisen att leda till recession i euroområdet?
Ja, en måttlig recession väntas i euroområdet som helhet 2012, med negativ
BNP-utveckling under första kvartalet och en gradvis återhämtning under andra
halvåret. Skillnaderna mellan länderna väntas dock bli stora. Mest sårbara är de
länder som har störst obalans i de offentliga finanserna och med en svag
konkurrenskraft i det privata näringslivet. Grekland står till exempel inför en djup
och långvarig recession – eller depression – medan recessionen i Tyskland
antagligen blir mildare och kortare.
9. Kommer euroområdet att få en lång period med låg eller ingen tillväxt,
alltså med stagnation och deflation som i Japan?
Det beror på den ekonomiska politiken i euroområdet. Utan reformer för att öka
tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen ser prognosen för
euroområdet dystrare ut med risk för en stagnation.. Dessutom ökar
sannolikheten för deflation och en ny recession, liksom för politisk och social oro.