Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

16
C. Hur eurokrisen påverkar finanssektorn.
15. Varför påverkas bankerna av statsskuldskrisen i euroområdet?
Det finns tydliga kopplingar mellan statsskulden och problemen i banksystemet i
EMU och beroendeförhållandet har blivit ännu tydligare sedan krisen började.
Många europeiska banker har brist på likviditet men för vissa är det allvarligaste
problemet att solvensen är svag på grund av exponeringen mot statspapper, i
synnerhet från de perifera euroländerna. 2 Krisen innebär därför stora risker för
många europeiska banker som placerat stora belopp i statsobligationer. Dessa
banker har fått svårare att skaffa kapital bland privata investerare, inte minst som
en del av dessa drabbades av stora förluster efter att ha investerat i amerikanska
banker som råkade illa ut 2007 och 2008. Nu har beslutsfattarna stramat åt
regelverket med högre kapitalkrav som börjar gälla redan i juni i år och innebär
att bankernas kapitalreserv måste öka med 115 miljarder euro.
Banker, finansiella system och ekonomier i krisens kärna påverkades omedelbart
av krisen, men den spreds även till andra länder runtom i världen. Där var
orsakerna mindre direkta och stod framför allt att söka i en lägre global likviditet,
sämre kreditgivning över nationsgränserna och minskad efterfrågan på
exportvaror. Med tanke på hur snabbt tidigare kriser har spritt sig till stora delar
av världen och hur svårt det är att förutsäga hur nya kriser ska gestalta sig är det
mycket viktigt att alla länder förbättrar sina banksystems förmåga att stå emot
inre och yttre påfrestningar. 3
16. Vilka länders banker har störst exponering mot krisländerna och hur stor
är denna?
De perifera euroländerna finansierade sina växande handelsunderskott genom
att låna pengar utomlands, både i den privata och den offentliga sektorn. Detta
var enkelt under flera år på 2000-talet eftersom Europeiska centralbanken (ECB)
höll räntan på en låg nivå. Att banker i euroområdets kärnländer – främst
Frankrike och Tyskland – hade stor exponering för de perifera länderna blev
tydligt i början av 2008.
Störst utlåning till de fem krisdrabbade länderna (Grekland, Portugal, Spanien,
Italien och Irland) hade de franska bankerna, med ett samlat belopp som i
september 2011 uppgick till 620 miljarder dollar enligt siffror från Bank for
International Settlements i Basel (BIS). 60 % av exponeringen fanns i Italien.
Efter Frankrike är det banksystemen i Tyskland och Storbritannien som står för
den största utlåningen med en exponering mot krisdrabbade länder som
motsvarar 456 miljarder dollar respektive 326 miljarder dollar. Exponeringen som
andel av BNP är störst i Frankrike (22 %), Portugal (17 %), Nederländerna
(16 %) och Belgien (14 %).
2
”Breaking up? A route out of the eurozone crisis”, RMF (Research on Money and Finance) Occasional report 3, november 2011.
www.researchonmoneyandfinance.org
3
”Basel III: A global regulatory framework for more resilient banks and banking systems”, Basel Committee on Banking Supervision,
december 2010 (senast ändrat juni 2011). www.bis.org/publ/bcbs189.pdf