Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

38
Under nationella lagar kan centralbankerna tilldelas uppgifter som inte är
relaterade till penningpolitik, till exempel utföra övervakning av banksektorn
och/eller verkasom regeringens främsta bank.
I utförandet av uppgiften att underlätta betalningar kan det hända att de
nationella centralbankerna fungerar som långivare till de nationella
banksystemen. När insättningar flyttas från en bank i ett land till en bank i ett
annat land sker denna begäran via de nationella centralbankerna, och om dessa
transfereringar skulle vara olika stora uppstår ett saldo. Under krisen har till
exempel den irländska centralbanken, Central Bank of Ireland, byggt upp
åtaganden på 146 miljarder euro jämfört med 67 miljarder euro som lånats via
EFSF, och räntan på de förstnämnda är väsentligt lägre, 1 % mot 5 %.
Över lag är de nationella centralbankernas möjligheter att agera mot krisen
mycket begränsade eftersom de i egenskap av intermediärer mellan lokala
affärsbanker och ECB främst har en assisterande och administrativ roll, och
ibland även en tillsynsroll. Och även om de nationella centralbankerna har det
formella ansvaret för rollen som långivare i sista hand till finansiella institutioner i
sina respektive jurisdiktioner begränsas deras möjligheter att uppfylla denna roll
av att de inte har obegränsade resurser (dvs. att trycka pengar) samt av det
faktum att de finansiella institutionerna verkar i så många olika länder. Å andra
sidan inkluderar ECB-rådet euroländernas nationella centralbankschefer, vilket
innebär att de nationella centralbankscheferna även delar i ECB:s
beslutsfattande.