Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

More documents

Recommendations

Info

22 När denna rekapitalisering räknades med var det åtta banker som inte nådde upp till den lägsta kärnprimärkapitalrelationen på 5 % för tvåårsperioden och totalt saknades 2,5 miljarder euro. För 16 banker var kärnprimärkapitalrelationen mellan 5 och 6 %. Med utgångspunkt i dessa resultat kom EBA också med sin första formella rekommendation: att de nationella tillsynsmyndigheterna skulle kräva att banker med en kärnprimärkapitalrelation under 5 % omgående vidtar åtgärder för att nå upp till gränsvärdet. EBA konstaterar dock att detta inte räcker för att komma till rätta med alla tänkbara svagheter. Därför rekommenderar EBA även att de nationella tillsynsmyndigheterna ska kräva att banker vars kärnprimärkapitalrelation bara ligger marginellt över gränsen på 5 % och som har stor exponering mot lån till krisdrabbade stater bör vidta särskilda åtgärder för att stärka kapitalbasen. Åtgärderna bör, allt efter behov, omfatta utdelningstak, minskad hävstång, nyemission eller konvertering av andra värdepapper till kärnprimärkapital. EBA kommer att följa genomförandet av rekommendationerna och lägga fram rapporter om framstegen i februari och juli 2012. Den 8 december 2011 publicerade EBA resultaten av de uppdaterade stresstesterna. Slutsatsen, som baserades på marknadspriserna i slutet av september, blev att de europeiska bankerna måste öka sin kapitalbas med 114,7 miljarder euro (8 miljarder euro mer än vad som beräknats i oktober) för att som engångshändelse bygga upp en tillfällig kapitalbuffert som skydd mot den risk som statsskuldsexponeringen innebar. Bankerna måste också uppfylla kravet om 9 % kärnprimärkapital senast i slutet av juni 2012. Meddelandet tyder på att de nationella myndigheterna kan tillåta bankerna att uppnå målet genom att sälja vissa tillgångar där detta inte minskar utlåningen till den reala ekonomin. I meddelandet understryks att kapitalmålet inte får uppnås genom att bankerna förändrar sina interna modeller. Krav ställs även på att Europas banker ska bygga upp en särskild kapitalbuffert på 39,4 miljarder euro som skydd mot förluster på statsobligationsmarknaden. 37 banker underkändes i EBA:s stresstest i december. Testet visade att tyska banker måste förstärka sin kapitalisering med 13 miljarder euro, vilket är mer än dubbelt så mycket som tidigare beräknat. Av de 13 tyska banker som testades måste 6 stärka sin kapitalisering. För Deutsche Bank handlar det om 3,2 miljarder euro och för Commerzbank om 5,3 miljarder euro. De franska bankernas kapitaliseringsbehov är däremot 1,5 miljarder euro lägre än de 8,8 miljarder euro som man trodde skulle behövas i oktober. Förändringen beror på bankernas vinster i tredje kvartalet och deras minskade innehav av statsobligationer. Dexia, som enligt EBA saknade 6,3 miljarder euro, undantogs på grund av omstruktureringen. Sedan brytdagen den 30 september har Dexia Group genomgått en stor omstrukturering och en statlig garanti kommer att ställas ut för låneförbindelser som ställts ut av Dexia SA och dotterbolaget Dexia Credit Local, när detta har godkänts av Europeiska kommissionen. 12 En relevant fråga i sammanhanget är också hur trovärdiga dessa stresstester är: Hur mycket påverkas resultatet av att de 17 olika nationella tillsynsmyndigheterna alla vill att ”deras” banker ska se bäst ut? 12 http://www.eba.europa.eu/
23 Totalt kapitaliseringsbehov per land, miljoner EUR (första kolumnen – nya preliminära siffror (8 december), andra kolumnen – officiella siffror från den 26 oktober) 22. Bankerna kommer att krympa sina balansräkningar för att klara de nya reglerna. Hur påverkas företag och hushåll av den försämrade tillgången på kredit? Ledande europeiska banker säger att de hellre säljer tillgångar än lånar dyrt för att uppfylla EU-kraven på högre kapitaltäckning. Följden kan bli att tillgången på kredit i euroområdets försvagade ekonomi försämras ytterligare. Genom att krympa sina tillgångar – nämnaren i kapitaltäckningsgraden – tror många banker att de ska kunna uppnå målen utan att behöva skaffa nytt kapital eller använda sig av statliga rekapitaliseringsåtgärder. Bankerna väljer således att krympa sina balansräkningar genom att sälja risktillgångar. Deras strategi lär kritiseras av politiker och tillsynsmyndigheter om den innebär att bankerna minskar sin utlåning till kunderna och därmed sätter käppar i hjulet för den ömtåliga återhämtningen i euroområdet. De nya reglerna tvingar långivarna att granska sina kunder noggrannare och antingen riva upp låneavtalen helt och hållet eller öka kostnaden för lån och finansiering. De europeiska bankerna gör sig redo att göra sig av med lån på
Page 1 and 2: Swedbank Analys Nr 3 4 april 2012
Page 3 and 4: A. Eurokrisens orsaker och början
Page 5 and 6: 46. Hur kommer IMF som internatione
Page 7 and 8: 97. Hur skiljer sig euroområdet so
Page 9 and 10: 9 sanktioner vid regelbrott bröt f
Page 11 and 12: 11 arbetsmarknader och åtgärder s
Page 13 and 14: 13 Om inte finansmarknaderna anser
Page 15 and 16: 15 interimsregering 1989-1990. De s
Page 17 and 18: 17 Bank exposure to European debt t
Page 19 and 20: 19 priserna för att skapa panik oc
Page 21: 21 Commission föreslagit åtgärde
Page 25 and 26: 25 D. Europeiska politikers respons
Page 27 and 28: 27 Bagus (2010) 15 menar att regeri
Page 29 and 30: 29 2. Påskyndande och förtydligan
Page 31 and 32: 31 varje skede av förfarandet för
Page 33 and 34: 33 E. Europeiska centralbankens (EC
Page 35 and 36: 35 under vilket 40 miljarder euro k
Page 37 and 38: 37 37. Bör ECB göra som den priva
Page 39 and 40: 39 F. Internationella valutafonden
Page 41 and 42: 41 Trojkasamarbetet underlättar de
Page 43 and 44: 43 I Japan uppskattas statsskulden
Page 45 and 46: 45 organisationen ifrågasattes. F
Page 47 and 48: 47 stabilisera banksektorn och beta
Page 49 and 50: 49 sänder en tydligt meddelade til
Page 51 and 52: 51 Grekland och Spanien. En del fac
Page 53 and 54: 53 H. Krisens spridning från euroo
Page 55 and 56: 55 hamnade på 7 %, alltså i den r
Page 57 and 58: 57 en oordnad betalningsinställels
Page 59 and 60: 59 I. En upplösning av EMU - hur s
Page 61 and 62: 61 lånefinansiering, när de stark
Page 63 and 64: 63 72. Vilka är fördelarna och na
Page 65 and 66: 65 J. EMU ur ett långsiktigt persp
Page 67 and 68: 67 ett visst belopp, under en viss
Page 69 and 70: 69 Samtidigt kommer åtgärder som
Page 71 and 72: 71 K. EMU-krisen - följder för Sv
Page 73 and 74:
73 avkastning. Dessutom kan det fak
Page 75 and 76:
75 upplösning (i vilken t.ex. Grek
Page 77 and 78:
77 skuldsättningsgrad som motsvara
Page 79 and 80:
79 L. EMU:s historia och egenskaper
Page 81 and 82:
81 de tre medlemsstater som uppvisa
Page 83 and 84:
83 optimala egenskaperna för en sa
Page 85 and 86:
85 januari i genomsnitt till 1,3 US
Page 87:
Sweden 87 Cecilia Hermansson +46 8
show all

Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?