Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

More documents

Recommendations

Info

12 B. Krisens ekonomiska, politiska och sociala effekter 7. Hur stora budgetåtstramningar krävs i euroområdet och hur påverkas tillväxten? För att euroområdets finanser ska bli långsiktigt hållbara måste budgetåtstramningar göras. Vid EU-toppmötet den 9 december 2011 enades man om ett starkare finanspolitiskt samarbete, en så kallad finanspakt. Enligt denna ska länderna nu hålla sin budget i balans (efter korrigering för konjunkturpåverkan, räntebetalningar och engångsposter) och det strukturella budgetunderskottet får uppgå till högst 0,5 % av BNP, medan statsskuldens andel av BNP ska ner till under 60 % på 20 års sikt. Det är svårt att beräkna hur tillväxten kommer att påverkas av dessa åtgärder. En enkel tumregel är att om statsskulden minskas med 1 % minskar tillväxten med 0,5 %. I euroområdet krävs åtstramningar på motsvarande 3,3 % av BNP för att länderna ska kunna uppnå målet om ett strukturellt underskott på högst 0,5 % av BNP. Det skulle försämra tillväxten med cirka 1,7 % av BNP, kanske fördelat på två år. Men för länder som Grekland blir den stora svårigheten att få ner statsskulden under 60 % eftersom den negativa tillväxteffekten blir mycket större i och med att det krävs väldigt stora primära överskott under många år. I den svagare konjunktur som råder just nu kommer de stora budgetåtstramningarna att leda till att ekonomin bromsar in kraftigt i synnerhet de länder som har de största obalanserna, som Grekland, Italien, Spanien och Portugal. Om de planerade åtstramningarna gör att de berörda ekonomierna krymper kommer det i sin tur att pressa statsintäkterna och därmed de offentliga finanserna ytterligare. Det talar för att åtstramningarna i dessa länder måste hanteras försiktigt och visar på behovet av politiska åtgärder för att stärka förtroendet, öka tillväxten på medellång sikt och få ner marknadsräntorna för att på så vis motverka de tillväxthämmande effekterna. 8. Kommer krisen att leda till recession i euroområdet? Ja, en måttlig recession väntas i euroområdet som helhet 2012, med negativ BNP-utveckling under första kvartalet och en gradvis återhämtning under andra halvåret. Skillnaderna mellan länderna väntas dock bli stora. Mest sårbara är de länder som har störst obalans i de offentliga finanserna och med en svag konkurrenskraft i det privata näringslivet. Grekland står till exempel inför en djup och långvarig recession – eller depression – medan recessionen i Tyskland antagligen blir mildare och kortare. 9. Kommer euroområdet att få en lång period med låg eller ingen tillväxt, alltså med stagnation och deflation som i Japan? Det beror på den ekonomiska politiken i euroområdet. Utan reformer för att öka tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen ser prognosen för euroområdet dystrare ut med risk för en stagnation.. Dessutom ökar sannolikheten för deflation och en ny recession, liksom för politisk och social oro.
13 Om inte finansmarknaderna anser att finanspaktens överenskommelser är trovärdiga kan skuldproblematiken förvärras och tillväxtutsikterna bli mycket dystra. Krisen i euroområdet har vissa likheter med den japanska balansräkningsrecessionen. Japans ekonomiska kris berodde dock på att en enorm fastighetsbubbla brast och skulderna i den offentliga sektorn skenade iväg, medan euroområdets kris gäller snabbt växande statsskulder och avsaknaden av penningpolitiska institutioner. När de offentliga skulderna i Japan växte berodde det huvudsakligen på att den offentliga sektorn tog över privata skulder för att hindra banksystemet från att braka samman när priset på tillgångar föll i början av 1990-talet. I euroområdet har de offentliga skulderna framför allt stigit i spåren av kraftigt ökade offentliga utgifter i samband med stimulansåtgärderna efter den djupa recessionen 2008–2009. Med en annan politik kan euroområdet förhindra en lång period med låg eller ingen tillväxt. Euroländerna har vidtagit tydligare åtgärder än Japan för att samordna finanspolitiken och minska de offentliga skulderna. Medlemsländerna i EMU förväntas bygga upp större primära underskott för att komma ner under den fastställda gränsen för skuldkvoten på högst 60 % av BNP. En annan viktig skillnad är att euroområdet snabbt tog itu med den hotande bankkrisen, bland annat genom högre kapitaltäckningskrav.. 10. Vad krävs för en återhämtning? För att förtroendet bland hushåll, företag och finansmarknadsaktörer ska kunna återställas måste euroområdet föra en trovärdig ekonomisk politik. Man har tagit små steg i rätt riktning, bland annat genom EU:s uppgörelse om ökat finanspolitiskt samarbete i december 2011, ECB:s likviditetsinjektioner till de europeiska bankerna, förstärkningen av Europeiska räddningsfonden(ESM) och omfattande budgetåtstramningar i de krisdrabbade länderna. För att lösa euroområdets problem på lång sikt behövs även ekonomiska reformer på arbetsmarknaden och produktmarknaden för att öka konkurrenskraften och sänka lönekostnaderna, i synnerhet i de perifera länderna. Först och främst krävs en välfungerande arbetsmarknad. På utbudssidan behövs reformer av skatte- och bidragssystemen för att det ska löna sig bättre att arbeta. Flexibla anställningsformer som deltids- eller kontraktsanställningar kan också skapa ett ökat incitament för ett större arbetskraftdeltagande. För att behovet av arbetskraft ska öka måste lönesättningen dessutom bli flexiblare men också motverka stelheter på arbetsmarknaden. Stärkt konkurrenskraft är den andra förutsättningen för en bättre ekonomisk utveckling. Det ställer i sin tur krav på fortsatt avreglering av arbetsmarknaderna och produktmarknaderna i flera medlemsländer. EU bör även satsa mer på att stärka sin konkurrenskraft på tjänstemarknaderna för att kunna upprätthålla och öka arbetsproduktiviteten och samtidigt bana väg för en mer dynamisk ekonomi.
Page 1 and 2: Swedbank Analys Nr 3 4 april 2012
Page 3 and 4: A. Eurokrisens orsaker och början
Page 5 and 6: 46. Hur kommer IMF som internatione
Page 7 and 8: 97. Hur skiljer sig euroområdet so
Page 9 and 10: 9 sanktioner vid regelbrott bröt f
Page 11: 11 arbetsmarknader och åtgärder s
Page 15 and 16: 15 interimsregering 1989-1990. De s
Page 17 and 18: 17 Bank exposure to European debt t
Page 19 and 20: 19 priserna för att skapa panik oc
Page 21 and 22: 21 Commission föreslagit åtgärde
Page 23 and 24: 23 Totalt kapitaliseringsbehov per
Page 25 and 26: 25 D. Europeiska politikers respons
Page 27 and 28: 27 Bagus (2010) 15 menar att regeri
Page 29 and 30: 29 2. Påskyndande och förtydligan
Page 31 and 32: 31 varje skede av förfarandet för
Page 33 and 34: 33 E. Europeiska centralbankens (EC
Page 35 and 36: 35 under vilket 40 miljarder euro k
Page 37 and 38: 37 37. Bör ECB göra som den priva
Page 39 and 40: 39 F. Internationella valutafonden
Page 41 and 42: 41 Trojkasamarbetet underlättar de
Page 43 and 44: 43 I Japan uppskattas statsskulden
Page 45 and 46: 45 organisationen ifrågasattes. F
Page 47 and 48: 47 stabilisera banksektorn och beta
Page 49 and 50: 49 sänder en tydligt meddelade til
Page 51 and 52: 51 Grekland och Spanien. En del fac
Page 53 and 54: 53 H. Krisens spridning från euroo
Page 55 and 56: 55 hamnade på 7 %, alltså i den r
Page 57 and 58: 57 en oordnad betalningsinställels
Page 59 and 60: 59 I. En upplösning av EMU - hur s
Page 61 and 62: 61 lånefinansiering, när de stark
Page 63 and 64:
63 72. Vilka är fördelarna och na
Page 65 and 66:
65 J. EMU ur ett långsiktigt persp
Page 67 and 68:
67 ett visst belopp, under en viss
Page 69 and 70:
69 Samtidigt kommer åtgärder som
Page 71 and 72:
71 K. EMU-krisen - följder för Sv
Page 73 and 74:
73 avkastning. Dessutom kan det fak
Page 75 and 76:
75 upplösning (i vilken t.ex. Grek
Page 77 and 78:
77 skuldsättningsgrad som motsvara
Page 79 and 80:
79 L. EMU:s historia och egenskaper
Page 81 and 82:
81 de tre medlemsstater som uppvisa
Page 83 and 84:
83 optimala egenskaperna för en sa
Page 85 and 86:
85 januari i genomsnitt till 1,3 US
Page 87:
Sweden 87 Cecilia Hermansson +46 8
show all

Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?