Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

49
sänder en tydligt meddelade till andra skuldtyngda länder: Att det inte lönar sig
att följa reglerna och kämpa sig igenom smärtsamma åtstramningar och intern
devalvering.
Å andra sidan kan en grekisk betalningsinställelse få oväntade, allvarliga och
kostsamma konsekvenser för hela euroområdet och till och med för hela det
europeiska integrationsprojektet. Medan kostnaderna för en betalningsinställelse
som sker under ordnade former delvis kan begränsas anses kostnaderna för en
plötslig och kaotisk konkurs bli mycket höga för Grekland. Dessutom menar man
att det skulle medföra massuttag av bankmedel, kapitalflykt, kaos i den offentliga
sektorn och betydande politiska och sociala oroligheter. En devalvering (i
samband med en eventuell återgång till drachmen) skulle skada hushållen och
företagen genom ökad inflation (eftersom importen blir dyrare) och stigande
räntor som i synnerhet försvagar den inhemska efterfrågan. Dessutom anses en
betalningsinställelse enbart få kortvariga och mycket små positiva effekter på
konkurrenskraften i exportsektorn. De politiska och ekonomiska motiven för
Grekland och dess partner EU och IMF att finna en gemensam lösning är
därmed ganska starka. 43 Förespråkare av att Grekland får fortsatt stöd att stanna
i EMU menar Grekland så småningom kan ta sig ur krisen om landet bara har
den politiska viljan och får tillräckligt god tid på sig. För närvarande anser man att
dessa förutsättningar finns.
Merparten av problemen och lösningarna i den pågående skuldkrisen har att
göra med politisk vilja och politiska beslut vilket gör det särskilt svårt att förutse
framtida händelser. Nervositeten på finansmarknaderna bidrar dessutom
ytterligare till osäkerheten. Det innebär att beslutet om en betalningsinställelse
sannolikt kommer att baseras mer på politiska än på ekonomiska orsaker.
52. Varför hamnade Irland i en statsfinansiell kris?
Irland upplevde god ekonomisk tillväxt under 2000-talet med draghjälp av
fastighets- och byggsektorn och med stöd av billiga lån och en växande
finanssektor. Omfattande reformer stärkte dessutom arbetsmarknaden och
konkurrenskraften och gjorde Irland attraktivt för utländska investerare. På
toppen av boomen 2007 var skulderna i den privata sektorn flera gånger större
än BNP, vilket var ett resultat av den snabbt expanderande banksektorn. Den
offentliga sektorns skuldkvot var däremot en av de lägsta i EU, motsvarande
25 % av BNP.
När den globala bank- och fastighetskrisen slog till i slutet av 2008 fick det störst
konsekvenser för länder med fastighetsbubblor, däribland Irland. I början av
krisen försökte den irländska regeringen lugna marknaderna genom att införa en
bankgaranti för landets banker. Men krisen visade sig betydligt värre än väntat
och regeringens krisinsatser blev alltför kostsamma. Flera irländska banker togs
över och banksektorn omstrukturerades av regeringen. Detta har medfört
betydande kostnader för den offentliga sektorn och skattebetalarna, och
resulterade i ett budgetunderskott på 32 % av BNP 2010. För att hantera krisen
och lugna marknaderna behövde Irland ekonomisk hjälp utifrån. I november
43 I avsnitt J finns en närmare analys av en eventuell kollaps av EMU.