Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank
Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank
Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
44<br />
45. Har IMF tillräckliga resurser för att kunna fortsätta ge stöd till <strong>euroområdet</strong><br />
om krisen förvärras? Om inte, hur kan man i så fall hitta de resurser som<br />
behövs?<br />
IMF gör uppskattningen att det samlade finansieringsbehovet i världen till följd av<br />
eurokrisen <strong>och</strong> den globala finanskrisen under de kommande åren kommer att<br />
uppgå till 1 000 miljarder dollar. 41 De resurser som finns inom IMF i dagsläget<br />
räcker således inte (se fråga 38).<br />
Målsättningen är att skapa, med hjälp av <strong>euroområdet</strong>s egna resurser, en<br />
finansiell brandvägg <strong>och</strong> på så sätt hejda spekulationerna om att Italien <strong>och</strong><br />
Spanien står på tur att drabbas av egna skuldkriser. Vid utgången av 2011<br />
uppgick Italiens statsskuld till 2 300 miljarder dollar <strong>och</strong> Spaniens till<br />
880 miljarder dollar. Båda länderna behöver omfinansiera stora delar av sina lån<br />
under 2012. För Italiens del handlar det om cirka 275 miljarder dollar <strong>och</strong> för<br />
Spanien om 50 miljarder dollar. Om dessa länder skulle behöva räddningspaket<br />
från IMF skulle beloppen således bli betydligt större än i programmen för<br />
Grekland, Portugal <strong>och</strong> Irland.<br />
IMF avser att förstärka sin utlåningskapacitet med ytterligare 500 miljarder<br />
dollar. 42 Det är än så länge oklart hur IMF tänker gå tillväga, men organisationen<br />
har bett enskilda medlemmar (även centralbanker) om nya lån. Vissa<br />
medlemmar har varit positiva (t.ex. Norge <strong>och</strong> Sverige), men många har också<br />
varit skeptiska. USA, som går mot val <strong>och</strong> har en besvärlig beslutsprocess i<br />
kongressen för att öka stödet till IMF, menar att euroländerna kan <strong>och</strong> bör göra<br />
mer på egen hand innan de får mer stöd utifrån. Japan har begärt att få se en<br />
trovärdigare plan från EU:s sida <strong>och</strong> Kanada vill att låginkomstländer ska<br />
prioriteras. Kina vill inte ge sitt stöd åt nya IMF-lån utan att få mer att säga till om<br />
inom organisationen (dvs. en högre röstandel i IMF:s styrelse). Kina vill<br />
dessutom att EU ska erkänna landet som en marknadsekonomi för att på så sätt<br />
stärka sin ställning i handelsdispyter inom Världshandelsorganisationen (WTO).<br />
Euroområdets ministrar har samtyckt till att förstärka IMF:s resurser med<br />
190 miljarder dollar <strong>och</strong> övriga EU-länder ställer upp med ytterligare 60 miljarder.<br />
Storbritannien har dock redan sagt nej <strong>och</strong> tyska Bundesbank deltar bara om<br />
andra stora länder utanför <strong>euroområdet</strong> också sluter upp. Tysklands politiker har<br />
signalerat att de inte anser att det finns något brådskande behov av att stärka<br />
brandväggen.<br />
46. Hur kommer IMF som internationell organisation att påverkas av krisen i<br />
<strong>euroområdet</strong> (<strong>och</strong> andra skuldkriser i de utvecklade länderna)?<br />
<strong>Krisen</strong> i <strong>euroområdet</strong> (<strong>och</strong> den globala finanskrisen) har gjort att IMF på nytt<br />
hamnat i centrum för global makroekonomisk politik. Det är en aning paradoxalt<br />
med tanke på att det så sent som ett år innan krisen började var det många som<br />
ifrågasatte om organisationen hade någon roll att spela på den globala arenan,<br />
<strong>och</strong> även föreslog att den antingen skulle slås samman med Världsbanken eller<br />
helt enkelt läggas ner. Det var framför allt två saker som gjorde att<br />
41 http://www.imf.org/external/np/speeches/2012/012312.htm<br />
42 http://www.imf.org/external/np/sec/pr/2012/pr1258.htm