Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

47
stabilisera banksektorn och betala räntor. Man lyckades i en unik uppgörelse
även få privata obligationsinnehavare att gå med på att skriva ned värdet på sina
innehav av grekiska statsobligationer (närmare bestämt en nedskrivning på drygt
50 % av det nominella värdet på fordringarna, motsvarande ungefär 75 % av
nettonuvärdet). På så vis väntas man kunna säkerställa en snabbare grekisk
skuldminskning från den nuvarande nivån på omkring 160 % av BNP till ungefär
120 % av BNP i slutet av detta årtionde. Vidare har en rad ECB-beslut bidragit till
att förbättra situationen för Grekland. Bland annat har ECB beslutat att fördela
vinsten från grekiska obligationer till medlemsländerna i euroområdet vilket
underlättar beslutet i dessa länder att förlänga stödet till Grekland. Villkoren för
det andra stödprogrammet samt övervakningen av Greklands genomförande har
också skärpts betydligt från förra gången, och det finns en permanent närvaro av
inspektörer på plats för att se till att villkoren och målen uppfylls.
49. Vilka reformer behövs för att Grekland ska ta sig ur krisen?
Grekland behöver reformer på många ekonomiska områden.
Åtstramningsåtgärderna bidrar till att skapa kontroll över underskott och
skuldnivåer samt till att minska risken för en betalningsinställelse, men ytterligare
strukturella reformer behövs för att få fart på den ekonomiska tillväxten,
konkurrenskraften och skapa en långsiktigt hållbar lösning.
Flera reformer har redan genomförts medan andra står på tur enligt villkoren i
stödprogrammen. Grekland har bland de lägsta skatteintäkterna (i förhållande till
BNP) i euroområdet och skattereformer är nödvändiga för att öka statens
inkomster. Dessa reformer omfattar såväl effektivisering av skatteindrivningen
som avskaffandet av vissa undantag och förmåner. Eftersom den inhemska
grekiska marknaden dessutom är mycket reglerad och mer eller mindre stängd
för konkurrens, inte minst på tjänsteområdet, måste man se till att Grekland följer
reglerna för EU:s inre marknad så att den grekiska ekonomin kan bli mer
konkurrenskraftig. Som medlem i en valutaunion utan möjligheter till
valutadevalvering måste Grekland fullfölja en så kallad intern devalvering där
lönekostnaderna reduceras i syfte att stärka konkurrenskraften. Sådana
arbetsmarknadsreformer inkluderar också att minska förmåner och ersättningar
till offentliganställda samt att göra arbetsmarknadslagstiftningen mer flexibel.
Andra nödvändiga reformer inbegriper privatiseringsprogram, regleringar av den
finansiella sektorn och reformer för att effektivisera konkursförfaranden. Många
av dessa reformer ingick redan i det första stödprogrammet men har nu gjorts
ännu striktare och mer detaljerade.
50. Vad har hänt politiskt i Grekland sedan krisen startade?
Grekland gick till val i oktober 2009 när det ekonomiska läget redan var svårt på
grund av den globala finanskrisen. Väl vid makten erkände den nya regeringen
under ledning av George Papandreou att de offentliga finanserna var i betydligt
sämre skick än man väntat sig och velat medge vilket tvingade Papandreou att
genomföra en rad åtstramningar för att bekämpa krisen och återupprätta
marknadens förtroende. Å ena sidan möttes dessa åtgärder av nationella strejker
i Grekland och å andra sidan av kritik från EU för att inte vara tillräckliga.
Situationen förvärrades dock, och i april 2010 var den grekiska regeringen