Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank
Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank
Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
51<br />
Grekland <strong>och</strong> Spanien. En del fackliga demonstrationer hölls förvisso under<br />
perioden men alla avlöpte lugnt.<br />
55. Varför var Portugal tvungen att ansöka om ett stödlån?<br />
Portugal var inte direkt drabbat av den globala finanskrisen 2008 <strong>och</strong> 2009. Men<br />
redan innan krisen, då Europas kärnländer upplevde god tillväxt, präglades den<br />
portugisiska ekonomin av långsam tillväxt <strong>och</strong> en svag arbetsmarknad. När<br />
<strong>euroområdet</strong> drabbades av efterdyningarna av finanskrisen vidtog Portugal bara<br />
vissa begränsade åtgärder för att ta itu med de ekonomiska problemen <strong>och</strong> hade<br />
svårt att genomföra strukturella reformer. Statsskulden uppgick till över 90 % av<br />
BNP 2010. Eftersom Grekland <strong>och</strong> Irland redan hade tvingats ta nödlån vände<br />
marknaderna blickarna mot Portugal. I april 2011 var det Portugals tur, <strong>och</strong> den<br />
dåvarande portugisiske premiärministern José Socrates som nyligen hade<br />
förlorat en förtroendeomröstning i parlamentet <strong>och</strong> stod inför ett nyval inom<br />
några månader tvingades ansöka om stöd. Beslutet var sedan länge väntat <strong>och</strong><br />
kom inte som någon överraskning. Obligationsräntorna hade redan nått nya<br />
toppnivåer som var ohållbara för Portugal. Trots den politiska turbulensen i<br />
landet var samtliga partier eniga om behovet av att ansöka om ett<br />
räddningspaket. Portugal var därmed det tredje eurolandet att ansöka om ett<br />
stödlån, vilket i Portugals fall uppgick till ca 80 miljarder euro (47 % av BNP) <strong>och</strong><br />
trädde i kraft i maj 2011.<br />
56. Hur ska Portugal ta sig ur krisen ekonomiskt <strong>och</strong> politiskt?<br />
Portugal måste genomföra en lång rad strukturella reformer. Dessa reformer,<br />
som är nödvändiga för att stärka konkurrenskraften <strong>och</strong> främja den ekonomiska<br />
tillväxten, skulle ha genomförts för länge sedan. Målet är bland annat att öka<br />
flexibiliteten på arbetsmarknaden, stimulera konkurrenskraften <strong>och</strong> reformera<br />
finanssektorn. Omfattande reformkrav är också en del av villkoren i<br />
räddningsprogrammet. Dessutom måste man uppfylla programmålen för<br />
budgetnedskärningar <strong>och</strong> skuldnivåerna måste reduceras på lång sikt. Dessa<br />
åtgärder kommer inte bara att förbättra tillväxtutsikterna utan också återskapa<br />
investerarnas förtroende, vilket är en förutsättning för en lyckad återgång till<br />
obligationsmarknaderna som i dagsläget planeras till september 2013.<br />
I likhet med politiker i andra krisande euroländer har även Portugals ledare fått<br />
betala ett pris för krisen. Regeringen fick lämna ifrån sig makten <strong>och</strong> val<br />
tidigarelades. Premiärministern avgick i mars sedan parlamentet röstat ned<br />
förslaget om ett åtstramningspaket som den EU-ledda trojkan krävt. Det<br />
tidigarelagda valet hölls i juni. Behovet av att få till stånd ett räddningsprogram i<br />
maj var därmed så stort att det antogs av politiska partier som väntades förlora<br />
sin makt inom ett par månader. Även om den nya regeringen har haft vissa<br />
svårigheter att uppfylla kraven i räddningspaketet har den varit fast besluten att<br />
lyckas för att undvika politisk turbulens, ett försvagat förtroende hos investerarna<br />
<strong>och</strong> nya stödlån. Ökad politisk stabilitet <strong>och</strong> bättre samarbete med fackföreningar<br />
är också viktiga faktorer för att ta sig ur krisen.
Change language