Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

19
priserna för att skapa panik och göra stora vinster. 7 Eftersom marknaderna för
kreditswappar är små är det relativt lätt att manipulera priserna och vissa
hedgefonder tros ha pressat upp dem för att sedan kunna sälja dem med vinst.
Men det finns en risk för att politiska ingrepp på kreditswappsmarknaderna i
stället för att bidra till en lösning på skuldkrisen i Europa i slutändan skadar både
perifera och andra ekonomier genom att lånekostnaderna drivs upp och det blir
svårare för både banker och företag att låna. 8 En rad välgenomförda ekonomiska
undersökningar har senare visat att påståendet om att priserna på kreditswappar
drevs upp av spekulation till stor del saknar täckning. 9
När det grekiska parlamentet godkände skuldbytet togs också beslutet att
tvingande ”collective action clauses” skulle gälla för den andel av obligationerna
som hölls av investerare inom landet. Utan ett tillräckligt stort frivilligt deltagande
skulle tvångsklausulerna ha gjort att kreditswapparna lösts ut. Totalt uppgår det
nominella nettovärdet på de utestående swapparna till 3,2 miljarder dollar. Det är
visserligen inget jättebelopp, men händelsen i sig skulle ha kunnat leda till
minskad riskbenägenhet på marknaderna. Värt att notera är att
betalningsprioriteringen påverkas när ECB enbart byter in sina grekiska
statsobligationer och att negativa effekter riskerar att spridas till andra länder. 10
Det finns fortfarande risk för att den del av skulden som inte omfattats av den
frivilliga nedskrivningen kommer att leda till att kreditswappar löser ut.
19. Hur ser Baselreglerna ut och hur kommer de att påverkas av krisen i
euroområdet?
EU har genomfört Baselöverenskommelsen genom direktivet om kapitalkrav,
som tagits fram för att säkerställa sunda finanser inom kreditinstitut (banker och
bolåneinstitut) och vissa investmentbolag. Direktivet om kapitalkrav trädde i kraft
den 1 januari 2007 och de långtgående bestämmelserna började tillämpas den 1
januari 2008. När Basel II kom gjordes ändringar i kapitalkravsdirektivet. Syftet
med Basel II var att skapa en internationell standard för att tillsynsmyndigheter
för bankväsendet skulle kunna kontrollera hur stora kapitalreserver bankerna
behöver ha för att man ska kunna förhindra finansiella och operativa risker (både
i banksystemet och ekonomin i övrigt).
Basel II-reglerna är uppbyggda kring tre så kallade pelare. Den första pelaren
anger kapitalkraven för att kunna klara kreditrisker, marknadsrisker och operativa
risker. Enligt den andra pelaren ska företagen och kontrollmyndigheterna besluta
om det behövs ytterligare reserver på grund av risker som inte räknas till den
första pelaren, och i så fall se till att företaget i fråga uppfyller även dessa krav.
Den tredje pelaren syftar till att förbättra efterlevnaden av regelverket genom
krav på att företagen offentliggör vissa uppgifter om risker, kapital och
riskhantering.
7
”Has the CDS market amplified the European sovereign crisis?”, Anne-Laure Delatte, Mathieu Gex, Antonia López-Villavicencio,
10 september 2010
8
”Bankers fear political moves will kill off CDS”, 25 oktober 2011 http://www.ft.com/intl/cms/s/0/dccc8d98-ff03-11e0-9b2f-
00144feabdc0.html#axzz1pjUPpxbZ
9 An AIMA Research Note (2011), ”The European Sovereign CDS Market”
10 http://www.raymondjames.com/bond_market_update.asp