Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

14
Den tredje förutsättningen för ökad tillväxt i euroområdet är att utveckla
potentialen i det privata näringslivet genom att skapa ett företagarvänligt klimat
och sänka de offentliga administrativa kostnaderna för företagen. Allt fler inser
hur oerhört viktigt detta är och flera förslag på både nationell nivå och EU-nivå
tar sikte på att förbättra regelverket.
För att höja produktiviteten måste arbetsmarknads- och
produktmarknadsreformerna följas av ökade satsningar på innovationer, bland
annat via t ökade investeringar i forskning och utveckling. Störst effekt får dessa
åtgärder om arbetskraftens utbildningsnivå och kompetens höjs så att
humankapitalet hela tiden anpassas till behoven på arbetsmarknaden.
11. Hur påverkar krisen arbetsmarknaderna?
Arbetslösheten i euroområdet har stigit varje månad sedan den senaste
bottennoteringen i mars 2008. I början av 2012 var arbetslöshetssiffran den
högsta på tio år, över 10 %. Arbetslösheten stiger i stort sett samtliga euroländer,
men skillnaderna är stora från land till land. Högst är arbetslösheten i länder med
stora obalanser, till exempel Grekland och Spanien, där siffran ligger på över
20 %. Ungdomsarbetslösheten är också rekordhög med siffror på över 40 % i
Grekland, Spanien och Portugal.
I Tyskland har den totala arbetslösheten dock sjunkit och i början av 2012 var
den under 7 %. Skillnaderna mellan olika arbetsmarknader i EU har ökat
rörligheten och gjort att människor börjat söka sig till regioner där de ekonomiska
obalanserna är mindre. Högre produktivitetstillväxt och måttliga löneökningar
kommer att ge lägre enhetsarbetskostnad på kort sikt, i synnerhet i PIGSländerna.
Men utan strukturreformer som kan stärka konkurrenskraften och
potentialen för tillväxt kommer dessa även i fortsättningen att ha sämre
konkurrenskraft än EU-snittet.
12. Kommer krisen i euroområdet att leda till oroligheter, strejker och upplopp i
det korta perspektivet och hur påverkas EU:s sociala modell på lång sikt?
Åtstramningarna kommer att leda till väsentliga försämringar i EU:s
välfärdssystem på kort sikt, i synnerhet i de krisdrabbade länderna. Lägre löner,
sämre sociala förmåner och hög arbetslöshet väntas leda till att fler blir fattiga
och hemlösa. Större inkomstskillnader inom euroområdet kan också ge näring åt
social oro, nationalism och populistiska partier. På längre sikt kommer det att bli
svårare att bibehålla och finansiera EU:s nuvarande välfärdsmodell till följd av
den strikta budgetdisciplin som finanspakten föreskriver och den åldrande
befolkningen. Det kan dock ge impulser till förändringar i
socialförsäkringssystemet, som åtföljs av avregleringar på arbetsmarknaden och
incitament för att få in fler personer i arbetslivet.
13. Många känner ett stort avstånd till de nyinrättade teknokratregeringarna i
euroområdet. Hur påverkar krisen demokratin på lång sikt?
Teknokratregeringar är inget nytt i EU. I Italien tillsattes flera stycken för att
hantera de ekonomiska kriserna på 1990-talet och Grekland hade en liknande