Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

37
37. Bör ECB göra som den privata sektorn och skriva av grekiska skulder?
Pressen på ECB att göra grekiska skuldnedskrivningar har ökat och privata
investerare menar att ECB bör vara med och dela på förlusterna. Omkring 90 %
av de privata långivarna deltar i omstruktureringen av den grekiska skulden. 32
Dessa insatser från den privata sektorn kommer att minska Greklands skuld med
omkring 100 miljarder euro (cirka 30 % av den totala skulden, 75 % av skulden
till privata långivare räknat i nettonuvärdet). Dessutom väntas ett nytt paket på
130 miljarder euro i stödlån från den europeiska finansiella
stabiliseringsfaciliteten (EFSF) och IMF. Men många bedömare hävdar att det
inte räcker med den privata sektorns insatser (enligt det nuvarande programmet
ska Grekland minska sin skuld till 120 % av BNP fram till 2020) utan att även
skulden till offentliga långivare måste omstruktureras. 33
Till skillnad från kommersiella banker kan centralbanker tillfälligt ha ett negativt
eget kapital – de ska inte drivas av vinstintresse och om de skulle bli insolventa
måste de rekapitaliseras av den offentliga sektorn. ECB vänder sig starkt mot
förslaget att skriva ned värdet på sina grekiska statsobligationer. ECB hävdar att
sådana nedskrivningar förutom att de är ett juridiskt problem (läs mer om
förbudet mot att ge medlemsstaterna krediter i fråga 31) även riskerar att
försvaga centralbankens trovärdighet och utlösa panik bland investerarna. ECB
menar också att dess grekiska obligationer skulle behandlas annorlunda
eftersom de har stödköpts för att få marknaderna att fungera igen. Däremot har
ECB gått med på att fördela vinsten från sina grekiska statsobligationer (som
uppskattas till omkring 5 miljarder euro över tre år 34 ) till de nationella
centralbankerna. Dessa vinster kan sedan användas via EFSF för att finansiera
det grekiska stödprogrammet.
38. Vilken roll har de nationella centralbankerna, hur kan de lindra krisen och
vilken koppling har de till ECB?
De nationella centralbankerna inom Eurosystemet, det vill säga de länder som
har antagit euron, är juridiska personer enligt lagstiftningen i respektive land.
Samtidigt är de en del av eurosystemet och arbetar enligt ECB:s riktlinjer och
instruktioner.
De nationella centralbankerna deltar i genomförandet av den gemensamma
penningpolitiken i euroområdet genom att utföra penningpolitiska transaktioner.
Till exempel förser de kreditinstituten med centralbanksmedel och genomför
betalningar. Dessutom utför de transaktioner för förvaltning av valutareserven.
De nationella centralbankerna är också till stor del ansvariga för att samla in
nationell statistik och för att ge ut och hantera eurosedlar i sina respektive länder.
32
Milne, Richard, Kerin Hope, Peter Spiegel, ”Greek debt swap support close to 95%”, Financial Times, den 8 mars 2012
http://www.ft.com/intl/cms/s/0/68a97dfc-6945-11e1-9618-00144feabdc0.html
33
Se t.ex. Roubini, Nouriel (2012) “A Sweet Greek PSI Deal Transfers the Bulk of Future Losses to the Official Sector”, 6 mars
2012 http://www.roubini.com/analysis/171289.php
33
Atkins, Ralph, ”Draghi’s sleight of hand saves ECB from losses”, Financial Times, februari