Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank
Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank
Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
8<br />
A. Eurokrisens orsaker <strong>och</strong> början<br />
1. När började krisen i EMU <strong>och</strong> vilken roll spelade den globala finanskrisen<br />
<strong>och</strong> recessionen?<br />
<strong>Krisen</strong> i <strong>euroområdet</strong> är ingen direkt konsekvens av den globala finanskrisen <strong>och</strong><br />
recessionen, men den utlöstes <strong>och</strong> förvärrades av dessa. Minskad global<br />
efterfrågan fick centralbankerna att sänka sina styrräntor <strong>och</strong> öka<br />
penningmängden. Samtidigt ökade många regeringar de offentliga utgifterna i<br />
sina försök att stimulera ekonomin i enlighet med den keynesianska modellen,<br />
<strong>och</strong> det drev upp budgetunderskotten. Statsfinanserna tyngdes dessutom av<br />
hanteringen av vissa bankers solvensproblem, <strong>och</strong> både BNP <strong>och</strong> skatteintäkter<br />
krympte. Dessa faktorer bidrog till att driva upp budgetunderskotten i Portugal,<br />
Irland, Grekland <strong>och</strong> Spanien till över 10 % av BNP 2009 <strong>och</strong> ledde till att<br />
länderna fick den nedsättande beteckningen PIGS. Det är fortfarande dessa<br />
länder som befinner sig i skuldkrisens centrum, nu med sällskap av Italien.<br />
Obalanserna i <strong>euroområdet</strong> hade byggts upp successivt (genom billiga lån <strong>och</strong><br />
stora skillnader i konkurrenskraft), men det var de ihållande problemen i den<br />
grekiska ekonomin som utlöste förtroendekrisen för EMU:s<br />
sammanhållningsförmåga <strong>och</strong> struktur. Under hela 2009 fortsatte euroländerna<br />
att åtnjuta ett starkt förtroende, trots krympande BNP i valutaunionen <strong>och</strong> den<br />
globala finanskrisen. Ränteskillnaden mellan marknadsräntorna på grekiska <strong>och</strong><br />
tyska tioåriga statsobligationer var bara runt 1 procentenhet. Men mot slutet av<br />
2009 började investerare tvivla på att Grekland skulle kunna betala av sin skuld<br />
<strong>och</strong> fråga sig om övriga euroländer skulle vara villiga att komma till undsättning<br />
genom att på ett eller annat sätt överta en del av skulden. Inom loppet av några<br />
månader steg marknadsräntan på den grekiska statsobligationen till över<br />
10 procent, vilket i princip omöjliggjorde upplåning på finansmarknaderna.<br />
2. Varför följdes inte stabilitets- <strong>och</strong> tillväxtpakten?<br />
De stränga konvergenskriterierna i Maastrichtfördraget utformades för att<br />
garantera att alla länder som deltar i EMU kan hålla stabila priser <strong>och</strong><br />
växelkurser, låga budgetunderskott <strong>och</strong> statsskulder samt ha<br />
finansmarknadernas förtroende. Stabilitets- <strong>och</strong> tillväxtpakten skulle garantera en<br />
hållbar ekonomisk utveckling i EMU-länderna genom kraven på att BNPunderskottet<br />
skulle vara högst 3 % <strong>och</strong> statsskulden högst 60 procent av BNP –<br />
<strong>och</strong> helst skulle siffrorna vara betydligt lägre än så. Ursprungligen ville man<br />
införa ännu strängare krav än dem som till slut antogs genom<br />
Maastrichtfördraget, med ett BNP-underskott på högst 1 % <strong>och</strong> automatiska<br />
ekonomiska sanktioner. Men innan pakten undertecknades vattnades kraven ur,<br />
exempelvis genom bestämmelsen att sanktioner först måste godkännas av två<br />
tredjedelar av finansministrarna. 1 Eftersom det inte fanns några automatiska<br />
1 http://mises.org/books/bagus_tragedy_of_euro.pdf
Change language