Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

17
Bank exposure to European debt to crisis-struck countries, September 2011 ($ bn)
Greece Italy Portugal Spain Ireland Total % of GDP
France 47.9 372.4 25.8 144.5 29.0 620 22.4%
Germany 18.6 144.7 30.0 160.9 101.6 456 12.7%
UK 11.5 61.3 23.4 93.1 137.1 326 13.5%
Netherlands 4.1 38.2 5.2 70.0 15.9 133 15.9%
Spain 1.0 35.5 78.8 8.6 124 8.3%
Belgium 1.4 22.2 3.2 21.2 23.4 71 13.9%
Switzerland 2.5 24.1 2.0 21.2 14.6 64 10.1%
Italy 3.2 3.5 29.5 15.9 52 2.4%
Portugal 8.7 2.5 24.5 5.2 41 17.2%
Austria 2.6 21.4 1.2 6.2 2.4 34 8.1%
Source: Bank for International Settlements
17. Hur påverkas bankerna av den privata sektorns deltagande (PSI) i Grekland
och hur kan detta påverka räntepremierna för andra länder?
Euroländernas beslutsfattare godkände ett andra räddningspaket till Grekland på
130 miljarder euro. Paketet villkorades med att Greklands privata långivare
skulle skriva ner sina fordringar. Man kom överens om att privata långivare –
främst banker och investeringsfonder – som äger grekiska statsobligationer
värda runt 200 miljarder euro skulle ta en förlust på 53,5 % av obligationernas
nominella värde, vilket motsvarar en förlust på runt 75 % av skuldens
nettonuvärde.
Investerarna gick med på att byta in grekiska statsobligationer mot nya
värdepapper med längre löptider och lägre kupongränta. Kupongräntan på de
nya grekiska statsobligationerna blir 2 % för treårsperioden från februari 2012 till
februari 2015, 3 % för de följande fem åren till februari 2020 och 4,3 % för
perioden från februari 2020 till februari 2042. Den vägda genomsnittliga
kupongräntan baserad på den vägda genomsnittliga räntan på utestående nya
grekiska statsobligationer blir 2,63 % de första åtta åren och 3,65 % för hela
trettioårsperioden. Obligationsinnehavarna erbjuds att växla in sina grekiska
statsobligationer mot 20 nya med ett nominellt värde som motsvarar 31,5 % av
det nominella värdet av befintliga obligationer. De nya obligationerna har löptider
på mellan 11 och 30 år och innebär att skulden betalas av med 5 % per år med
början 2023. Resterande 15 % av det ursprungliga nominella beloppet kommer
att vara i korta värdepapper som ges ut av räddningsfonden EFSF. De nya
värdepappren ska omfattas av brittisk lagstiftning.
Detta andra räddningspaket ska minska Greklands skuld med 107 miljarder euro
(av totalt cirka 360 miljarder euro). Paketet har utformats av den så kallade
trojkan – Internationella valutafonden (IMF), EU och Europeiska centralbanken –
och gör att Grekland kan lösa in obligationer värda 14,5 miljarder euro som
förfaller den 20 mars 2012 och därmed undvika statsbankrutt och risken för att
behöva lämna valutaunionen.
De flesta investerare (86 %) accepterade uppgörelsen. För bankerna var det
bättre att acceptera ett sämre värde på sina tillgångar än att riskera en
okontrollerad statsbankrutt som skulle kunna sprida sig som ringar på vattnet.
Eftersom bankerna redan har skrivit ner värdet på sina grekiska statspapper