Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

More documents

Recommendations

Info

68 obligationer emitterade av individuella länder. 67 De röda obligationerna med högre avkastning skulle främja finansiell disciplin, medan räntan för den blåa marknaden skulle vara lägre; på grund av den senare marknadens storlek skulle dess ränta till och med bli jämförbar med eller lägre än de tyska obligationerna som är riktmärket. 78. Vilka strukturella reformer krävs för att öka de krisdrabbade ländernas konkurrenskraft? De viktigaste reformerna bör innefatta åtgärder för (i) att skapa trovärdiga offentliga institutioner som bland annat skulle uppnå budgetdisciplin, och (ii) att öka tillväxten genom att se till att marknader t.ex. arbets-, produkt- och kapitalmarknader fungerar bättre. Det finns gott om utrymme för att minska byråkratin i perifera ekonomier inom euroområdet – arbetsmarknader är överreglerade och överbeskyddade och olika sektorer skyddas mot konkurrens, vilket gör att företag passiviseras och inte blir konkurrenskraftiga. För att förbättra marknadernas funktion är det angeläget att vidta åtgärder för att öka konkurrenskraften genom bättre utbildning och genom att mer resurser överförs till forskning och utveckling (FoU). Resultaten skulle visa sig på medellång till lång sikt. En central metod för att stärka konkurrenskraften är att dra till sig utländska direktinvesteringar (FDI), eftersom inflödet av kapital, mänskliga resurser och idéer kan skapa arbetstillfällen och andra spridningseffekter i ekonomin som till exempel nya företag. Dessutom brukar FDI leda till ökad produktivitetstillväxt. 79. Är en intern nedskrivning det enda botemedlet för Grekland och kommer den att bli framgångsrik och påminna om erfarenheterna från de baltiska staterna? Eftersom länder inom euroområdet som drabbats av betalningsproblem inte har möjlighet att trycka sin egen valuta, är en svagare valuta inte en lösning för ett krisdrabbat land. Om landet drabbas av en asymmetrisk chock, vilket betyder att andra länder inom euroområdet inte drabbas, kan det till och med hända i en situation där ECB höjer räntenivån, vilket gör att penningpolitiken stramas åt för ett land som redan drabbats av en chock. Om en stimulans via finanspolitiken inte är ett alternativ eftersom budgetunderskotten är stora och finansmarknaderna inte vill låna ut mer med mindre att riskpremierna är mycket höga, är landets enda utväg att genomföra en intern devalvering eller kostnadsnedskrivning, samtidigt som strukturella reformer genomförs för att öka tillväxten på medellång till lång sikt. En intern devalvering betyder att de inhemska produktionskostnaderna sänks för att återställa den internationella konkurrenskraften. Kostnader är huvudsakligen relaterade till arbetsmarknaden och innefattar löner, avgifter och pensioner. 67 http://www.bruegel.org/publications/publication-listing/?author=10-jakob-vonweizsacker&category=&topic=&year=&sort=date&pp=10
69 Samtidigt kommer åtgärder som ökar produktiviteten att hjälpa till att hålla ned enhetsarbetskraftskostnaden. Jämfört med en vanlig nedskrivning av valutan tar en intern nedskrivning längre tid och anses ibland vara skadligare för samhället. I de baltiska länderna sänktes lönekostnaderna både genom att lönerna sänktes och genom att anställda friställdes. Konkurrenskraften har förbättrats, men processen pågår fortfarande. Arbetslösheten och emigrationen har ökat. Interna nedskrivningar kan ibland orsaka deflation, medan en nedskrivning av valutan istället kan leda till inflation eftersom priset på importen ökar och om det förekommer indexerade priser och löner kan det leda till en inflationsspiral. Därigenom kan värdet på sparandet urholkas. Oavsett om man väljer en intern devalvering eller vanlig nedskrivning av valutan, krävs det ofta strukturella reformer för att förbättra konkurrenskraften och finanspolitiska åtgärder för att nedskrivningen ska få långfristiga positiva effekter. 80. Måste Tyskland försvagas för att södra Europa ska kunna stärkas, och om länder inom euroområdet fortsätter att ha divergerande levnadsstandarder och konkurrenskraft samt kulturella och sociala värderingar, kan EMU ha en framtid? I USA som har en finanspolitisk union och en finansiell union och där Federal Reserve inte endast är en långivare i sista instans för banker, utan även för USA som stat, förekommer sällan diskussioner om skillnaderna mellan South Dakota och Texas som är relaterade till dollarns livskraft eller USA som en valutaunion. Människor, varor och kapital flödar fritt mellan stater och USA kan anses ligga närmare ett optimalt valutaområde än euroområdet. Icke desto mindre förekommer det kulturella skillnader mellan stater och även inom stater. Inom euroområdet är institutioner som kan skapa förtroende för en livsduglig valutaunion bristfälliga och på grund av skillnader i språk, kultur, pensionssystem etc. flödar arbete och kapital inte lika fritt mellan euroområdets länder. På grund av krisen har nationalismen åter fått fotfäste. EMU:s framtid är beroende av ökad integration och att det skapas institutioner som behövs för att stödja en valutaunion (se fråga 75). Tyskland har kritiserats för att det byggt upp stora bytesbalansöverskott och för att dess inhemska efterfrågan är för låg medan lönekostnaderna under det senaste årtiondet har stigit långsammare än i andra länder. Kritikerna hävdar att Tyskland borde öka sin inhemska efterfrågan och därmed importera mer varor och tjänster från krisdrabbade länder. Men de tyska lönerna sätts av arbetsgivarna och fackföreningarna på arbetsmarknaden, inte av regeringen. Det är snarare en process i vilken Tyskland konkurrerar på de globala marknaderna och därför måste se till att landet är konkurrenskraftigt i fråga om kostnader och produktkvalitet. Tysklands bytesbalansöverskott är en följd av för högt sparande och/eller för låga investeringar. Samtidigt som demografiska faktorer bidrar till ett högre överskott i sparandet, skulle Tyskland även kunna öka investeringarna, både de offentliga och privata, vilket skulle gynna hela euroområdet.
Page 1 and 2:
Swedbank Analys Nr 3 4 april 2012
Page 3 and 4:
A. Eurokrisens orsaker och början
Page 5 and 6:
46. Hur kommer IMF som internatione
Page 7 and 8:
97. Hur skiljer sig euroområdet so
Page 9 and 10:
9 sanktioner vid regelbrott bröt f
Page 11 and 12:
11 arbetsmarknader och åtgärder s
Page 13 and 14:
13 Om inte finansmarknaderna anser
Page 15 and 16:
15 interimsregering 1989-1990. De s
Page 17 and 18: 17 Bank exposure to European debt t
Page 19 and 20: 19 priserna för att skapa panik oc
Page 21 and 22: 21 Commission föreslagit åtgärde
Page 23 and 24: 23 Totalt kapitaliseringsbehov per
Page 25 and 26: 25 D. Europeiska politikers respons
Page 27 and 28: 27 Bagus (2010) 15 menar att regeri
Page 29 and 30: 29 2. Påskyndande och förtydligan
Page 31 and 32: 31 varje skede av förfarandet för
Page 33 and 34: 33 E. Europeiska centralbankens (EC
Page 35 and 36: 35 under vilket 40 miljarder euro k
Page 37 and 38: 37 37. Bör ECB göra som den priva
Page 39 and 40: 39 F. Internationella valutafonden
Page 41 and 42: 41 Trojkasamarbetet underlättar de
Page 43 and 44: 43 I Japan uppskattas statsskulden
Page 45 and 46: 45 organisationen ifrågasattes. F
Page 47 and 48: 47 stabilisera banksektorn och beta
Page 49 and 50: 49 sänder en tydligt meddelade til
Page 51 and 52: 51 Grekland och Spanien. En del fac
Page 53 and 54: 53 H. Krisens spridning från euroo
Page 55 and 56: 55 hamnade på 7 %, alltså i den r
Page 57 and 58: 57 en oordnad betalningsinställels
Page 59 and 60: 59 I. En upplösning av EMU - hur s
Page 61 and 62: 61 lånefinansiering, när de stark
Page 63 and 64: 63 72. Vilka är fördelarna och na
Page 65 and 66: 65 J. EMU ur ett långsiktigt persp
Page 67: 67 ett visst belopp, under en viss
Page 71 and 72: 71 K. EMU-krisen - följder för Sv
Page 73 and 74: 73 avkastning. Dessutom kan det fak
Page 75 and 76: 75 upplösning (i vilken t.ex. Grek
Page 77 and 78: 77 skuldsättningsgrad som motsvara
Page 79 and 80: 79 L. EMU:s historia och egenskaper
Page 81 and 82: 81 de tre medlemsstater som uppvisa
Page 83 and 84: 83 optimala egenskaperna för en sa
Page 85 and 86: 85 januari i genomsnitt till 1,3 US
Page 87: Sweden 87 Cecilia Hermansson +46 8
show all

Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?