Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

83
optimala egenskaperna för en sammanslagning av valutor eller hur en ny valuta
skapas. Teorin används ofta för att diskutera om ett visst område är redo att bli
en monetär union, ett av de sista stegen i ekonomisk integration.
Teorin publicerades 1961 av Robert Mundell. Om asymmetriska chocker anses
undergräva realekonomin, anses en flytande växelkurs vara lämpligare, eftersom
penningpolitiken (räntor) inte kommer att finjusteras efter de lokala
förutsättningarna
De fyra kriterier som anses vara nödvändiga för en framgångsrik valutaunion är
följande:
1. Arbetskraftens rörlighet inom området. Detta inkluderar den fysiska förmågan
att resa (visum, rättigheter för arbetare, etc.) brist på kulturella barriärer för fri
rörlighet (som olika språk), och institutionella arrangemang.
2. Öppenhet med rörligt kapital och flexibla priser och löner inom hela området.
Detta krävs för att marknadskrafterna rörande utbud och efterfrågan
automatiskt fördelar pengar och varor till det område som behöver dem. I
praktiken fungerar detta inte perfekt eftersom löner inte är helt flexibla.
Euroområdets medlemmar handlar mycket med varandra (handeln inom
Europa överstiger handeln med övriga världen.)
3. Ett system för riskdelning såsom en automatisk fiskal
transfereringsmekanism för att omfördela pengar till områden/sektorer som
har påverkats negativt av de två första egenskaperna. Detta sker vanligtvis i
form av omfördelning av skattemedel till mindre utvecklade områden i ett land
eller ett område. Denna politik som är teoretiskt accepterad, är politiskt svår
att implementera eftersom områden med bättre ekonomi vanligtvis inte vill
skiljas från sina pengar.
4. Länderna inom valutaområdet följer en snarlik konjunkturcykel. Om ett land
upplever en uppgång eller recession, kommer andra länder inom unionen
troligen att följa efter. Därmed kan den gemensamma centralbanken stödja
tillväxten vid konjunkturnedgångar och hålla tillbaka inflationen vid
konjunkturuppgångar. Om länder i en valutaunion har asymmetriska
konjunkturcykler kan den optimala penningpolitiken skilja sig åt och unionens
medlemmar kan få det sämre om de har en gemensam centralbank.
Sett till dessa kriterier har det visat sig att priser och löner i EMU-länderna inte är
flexibla (se nyskapande forskning av Blanchard, Gali, Gertler, Hall, Taylor, och
andra).
Teoretiskt har Europa en så kallad no-bail-out-klausul i Stabilitets- och
tillväxtpakten, vilket innebär att överföring av skattemedel inte är tillåten; men
under euroområdets kris övergavs no bailout-klausulen i praktiken i april 2010.