Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

41
Trojkasamarbetet underlättar dessutom diskussioner med mottagarregeringarna
så att de inte behöver förhandla enskilt med alla tre parter. IMF:s slutgiltiga
beslut om stöd fattas dock av IMF:s exekutiva styrelse i Washington som består
av 24 ledamöter och tillsammans representerar samtliga medlemsländer utifrån
deras kvoter.
42. Vilka länder har hittills fått lån av IMF? På vilket sätt har de fått lånen, hur
stora är lånen och vilka är villkoren?
För närvarande bistår IMF med lån till totalt 14 länder i Europa. 36 Av dessa är
Grekland, Portugal och Irland en del av euroområdet. IMF kan ge lån till länder i
ekonomisk kris på flera olika sätt: genom olika så kallade lånearrangemang,
kreditlinor och faciliteter. För närvarande finns det fyra olika lånearrangemang i
Europa: standby-avtal, ”extended” arrangemang, kreditlinan PLL (Precautionary
and Liquidity Line) och den utvidgade kreditfaciliteten. Dessa är ickekoncessionella,
vilket betyder att räntan som det låntagande landet betalar är
marknadsrelaterad, till skillnad mot långivning till låginkomstländer då räntan är
subventionerad.
Grekland var det första landet i euroområdet som fick ett nödlån från IMF i maj
2010. 37 Lånet uppgick till totalt 30 miljarder euro i form av ett treårigt standbyavtal
med tolv kvartalsutbetalningar. Medlemsstaterna i euroområdet bidrog med
lån på 80 miljarder euro. Utbetalningarna villkorades mot att den grekiska
regeringen skulle vidta vissa överenskomna reformer. Generellt omfattade
villkoren en minskning av budgetunderskottet för att dämpa den växande
statsskulden, privatiseringar av offentliga tillgångar för att betala tillbaka delar av
den offentliga skulden samt marknadsavregleringar för att höja effektiviteten i
ekonomin och den ekonomiska tillväxten.
I låneavtalet mellan Grekland och IMF specificeras villkoren i detalj. 38 Till
exempel måste den grekiska regeringen minska budgetutgifterna genom att
sänka bonusar och höja momsen. Den måste också göra en förteckning över
offentliga tillgångar som ska privatiseras samt stifta nya lagar som undanröjer
hinder på områden som frakttransporter. Anpassningsprogrammet föll dock inte
väl ut, framför allt därför att tillväxten var lägre än prognostiserat och att
privatiseringen inte gav de belopp man hade räknat med. Därför har trojkan och
den grekiska regeringen enats om att ersätta det befintliga avtalet med ett nytt
som också kombinerats med en nedskrivning av den offentliga skulden med
privata långivare (PSI). Det nya lånet uppgår till 130 miljarder euro, varav IMF
står för 28 miljarder euro.
I december 2010 ansökte och beviljades Irland ett lån från IMF och EU-
länderna. 39 Det totala lånebeloppet var 67,5 miljarder, varav 22,5 miljarder kom
från IMF. I Irlands fall bidrog även länder utanför euroområdet med bilaterala lån
36 http://www.imf.org/external/np/exr/facts/europe.htm
37 http://www.imf.org/external/np/exr/facts/europe.htm
38 http://www.imf.org/external/pubs/ft/scr/2012/cr1257.pdf
39 http://www.imf.org/external/pubs/ft/scr/2010/cr1257.pdf