Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

18
borde effekterna bli begränsade. Grekiska banker kommer dock att drabbas hårt
på grund av sin höga exponering. Långivarna får alltså ersättning med mer än
50 % av de grekiska obligationernas nominella värde, medan det verkliga värdet
på andrahandsmarknaden är runt 36 % av det nominella. Bankerna får nya AAAratade
obligationer i utbyte mot dagens ”skräpobligationer”. Dessutom får de
15 % (eller 3 miljarder euro) kontant. 4
Beslutet har gjort det dyrare att låna i euroområdet genom att risken ökat för de
privata långivarna, men åtgärden har också tjänat sitt syfte: PSI-risken har lett till
att finansieringskostnaden ökat oproportionerligt mycket i medlemsländer som
har ohållbart stora skulder. Därmed kan den motverka en vidlyftig finanspolitik
och ett överdrivet risktagande samt minska risken för framtida kriser och på så
vis leda till bättre styrning. 5
Effekterna på styrningen lär å andra sidan begränsas av att beslutsfattarna
hävdar att PSI-risken i Grekland är av engångskaraktär och att den är nödvändig
för att bromsa ränteökningen i övriga krisdrabbade länder. Men eftersom
investerarna är osäkra på hur det blir med eventuella krav på deltagande från
den privata sektorn i framtiden kommer räntorna inte att sjunka som om frågan
vore helt avgjord och därmed bör en del effekter på styrningen kvarstå.
18. Hur omfattande är marknaden för kreditswappar i euroområdet och vilken
roll spelar dessa i krisen?
Den europeiska statsskuldskrisen 2010 ledde till oro för att marknaden för
kreditswappar skulle missbrukas i spekulationssyfte. Regeringsföreträdare har
anklagat investerare för att med hjälp av kreditswappar spekulera i att stater ska
gå i konkurs och för att ha förvärrat finanskrisen genom att skapa panik på
marknaden. En del menar att det var ökad aktivitet eller spekulativa affärer på
vissa kreditswappsmarknader som drev upp kostnaden för att skydda de berörda
staterna från att behöva ställa in betalningarna. När priset på kreditswappar steg
fick det priset på motsvarande obligationer att sjunka, och det i sin tur påverkade
swappriset. Det satte igång en negativ spiral där swappriserna steg och priserna
på de underliggande obligationerna sjönk.
För att hejda denna utveckling förbjöd den tyska finansmyndigheten i maj 2010
naken blankning 6 av kreditswappar för statsobligationer i euroområdet.
Europaparlamentet antog samma förbud i november 2011. Även om naken
blankning inte var orsaken till skuldkrisen i euroområdet kan handeln förstärka
prisras på problemtyngda marknader. Faktum är att premierna på kreditswappar
för grekiska, spanska, portugisiska och andra europeiska statsobligationer nådde
rekordhöga nivåer, vilket väckte misstankar om att hedgefonder drev upp
4
”What are bankers doing inside EU summits?”, 24 januari 2012 http://www.neurope.eu/blog/what-are-bankers-doing-inside-eusummits
5
”Time to jettison the plans to hit Greek creditors”, 5 januari 2012. http://www.ft.com/intl/cms/s/0/5560c714-36dc-11e1-b741-
00144feabdc0.html#axzz1pjUPpxbZ
6
Naken blankning innebär att en person säljer någon form av överlåtbar tillgång utan att först låna värdepappret eller försäkra sig
om att det kan lånas, så som normalt sker vid blankning. Om säljaren inte lyckas framskaffa värdepappren inom avtalad tid kallas
det ”failure to deliver”. Transaktionen är normalt inte avslutad förrän säljaren har förvärvat värdepappren eller säljarens mäklare har
avslutat affären.