Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

More documents

Recommendations

Info

84 I EMU var tanken på en gemensam marknad utbredd; delvis på grund av dess influens liberaliserades kapitalmarknaderna 1994 (fri rörlighet för kapital). Det fanns dock fortfarande begränsningar för arbetskraftens rörlighet. De har tagit lång tid för vissa av de gamla medlemsstaterna att öppna upp sina arbetsmarknader. Dessutom måste man i många länder tala landets språk flytande för att få ett arbete; det innebär å ena sidan att arbetsmarknaden begränsas för medborgare i andra länder, och å den andra sidan att rörligheten mellan medlemsstater är relativt begränsad. 97. Hur skiljer sig euroområdet som valutaområde från USA? Ekonomierna i USA och EU skiljer sig åt på många vis. För det första har både priser och löner visat sig vara mer flexibla i de olika amerikanska delstaterna än i EU. För det andra är arbetskraftens rörlighet större i USA (bland annat färre kulturella och språkliga hinder). För det tredje har USA en enhetlig finanspolitik, med en viss självständighet för medlemsstaterna och har en högre politisk integration. För det fjärde finns det skillnader mellan deras centralbanksystem. Federal Reserve System (centralbanksystemet i USA) styrs av Federal Open Market Committee, som bestämmer över penningpolitiken. Motsvarande myndighet i den Europeiska centralbanken är ECB-rådet (GC). Båda dessa myndigheter (FOMC och GC) består av cheferna för antingen Federal Reserv-bankerna eller nationella centralbanker. Federal Reserve System handlar dessutom som den federala regeringens bank – USA:s finansdepartement har konton i Federal Reserve. Dessa konton hanterar federala skatteinbetalningar och utgående statliga betalningar. 98. Hur har euron utvecklats sedan den tillkom? Den 4 januari 1999 handlades euron till 1,1789 USD. Under de därefter följande två åren föll euron till en lägsta nivå om 0,8252 USD per EUR den 26 oktober 2000. Eurons värde mot dollarn hamnade åter kring 1 USD den 15 juli 2002 (1,0 EUR = 1,0024 USD) och steg sedan till ett högsta värde om 1,36 USD i slutet av 2004. Eurons högsta värde någonsin mot den amerikanska dollarn, 1,5999 USD uppnåddes den 15 juli 2008. Därefter minskade eurons värde och den 27 oktober 2008 hade den fallit till 1,246 USD. Efter att ha svängt under december 2008, ökade eurons värde åter under 2009 och nådde ett nytt högsta värde om 1,512 USD den 3 december 2009. Den 8 juli 2010 hade eurons värde mot dollarn fallit till 1,1942 USD, men därefter ökade dess värde något. I början av 2012 var eurons värde mot dollar något lägre än i mars 2011 och uppgick i
85 januari i genomsnitt till 1,3 USD. Därefter har euron åter stärkts något; i slutet av februari uppgick dess värde till 1,3454 USD. 72 Eurons betydelse har stadigt ökat – andelen euro i valutareserver ökade från 18,4 % under 1999 till 25,9 % under 2003. Andelen ökade ytterligare och nådde 26,3 % i slutet av 2010 (USD-reserver hade fallit från 68 % i 1999 till 61 % i slutet av 2010 (ECB 2011). 73 Även om en viss optimism uttryckts om EMU:s gemensamma valutaområde, så har skepticismen varit utbredd, huvudsakligen bland akademiker. De senare har påverkats av kärnan i OCA-teorin (se fråga 96). 99. Hur har eurons tillkomst och användning påverkat handel och investeringar inom euroområdet och handeln med länder utanför euroområdet? Micco, Stein, and Ordonez (2003) 74 fann i sin studie om bilateral handel mellan länderna inom euroområdet att denna handel ökade med mellan 5 % till 20 % mer än handeln mellan de länder som inte hade antagit euron. Baldwin (2006) och Baldwin, Skudelny och Taglioni (2005) 75 fann att den genomsnittliga effekten av den gemensamma valutan på handeln var cirka 5-10 %. Dessutom visade Mongelli, Dorrucci och Agur (2007) 76 att införandet av euron har ökat handeln med länder utanför euroområdet samtidigt som den ökade handeln inom euroområdet. Utländska direktinvesteringar mellan länderna inom euroområdet har ökat avsevärt sedan euron infördes (och har kommit ikapp direktinvesteringar till länder utanför euroområdet). Mellan 1998 och 2004 ökade total FDI med 180 % i nominella termer och kumulativ total FDI uppgick till ungefär 24 % av euroområdets BNP (Mongelli (2008)). Sammantaget hjälper den finansiella integrationen till att minska landspecifika chocker – det vill säga med tiden gör en större finansiell integration det lättare för individer att försäkra sig själva mot sådana risker genom lån och utlåning. Dessutom medger korsvist ägande av finansiella tillgångar en större utjämning av inkomster (se även Giannone och Reichlin (2006) 77 ). Förkortningar 72 Data from ECB, http://www.ecb.int/stats/exchange/eurofxref/html/eurofxref-graph-usd.en.html 73 ECB, 2011, “International role of the euro”; http://www.ecb.int/pub/pdf/other/euro-international-role201107en.pdf 74 Micco, A.; Stein E.; Ordonez, Q., (2003); "The currency union effect on trade: early evidence from EMU," Economic Policy, CEPR, CES, MSH, vol. 18(37), sida 315-356, oktober. 75 Baldwin, R. (2006) „The Euros Trade Effects“, ECB Working Paper No 594; Baldwin, R., Skudelny, F; Taglioni D. (2005); „Trade Effects of the Euro: Evidence From Sectoral Data“, ECB Working Paper Series nr. 446 76 Mongelli, F.P.; Dorucci, E.; Agur, I. (2007) „What does European Institutional Integration tell us about the Optimal Currency Area Properties?“ Journal of Common Market Studies, Volume 43 Nr3 sida 607-35 77 Giannone, D and Reichlin L. (2006) „Trends and cycles in the euro area: how much heterogeneity and should we worry about it?“ ECB Working Paper nr 595
Page 1 and 2:
Swedbank Analys Nr 3 4 april 2012
Page 3 and 4:
A. Eurokrisens orsaker och början
Page 5 and 6:
46. Hur kommer IMF som internatione
Page 7 and 8:
97. Hur skiljer sig euroområdet so
Page 9 and 10:
9 sanktioner vid regelbrott bröt f
Page 11 and 12:
11 arbetsmarknader och åtgärder s
Page 13 and 14:
13 Om inte finansmarknaderna anser
Page 15 and 16:
15 interimsregering 1989-1990. De s
Page 17 and 18:
17 Bank exposure to European debt t
Page 19 and 20:
19 priserna för att skapa panik oc
Page 21 and 22:
21 Commission föreslagit åtgärde
Page 23 and 24:
23 Totalt kapitaliseringsbehov per
Page 25 and 26:
25 D. Europeiska politikers respons
Page 27 and 28:
27 Bagus (2010) 15 menar att regeri
Page 29 and 30:
29 2. Påskyndande och förtydligan
Page 31 and 32:
31 varje skede av förfarandet för
Page 33 and 34: 33 E. Europeiska centralbankens (EC
Page 35 and 36: 35 under vilket 40 miljarder euro k
Page 37 and 38: 37 37. Bör ECB göra som den priva
Page 39 and 40: 39 F. Internationella valutafonden
Page 41 and 42: 41 Trojkasamarbetet underlättar de
Page 43 and 44: 43 I Japan uppskattas statsskulden
Page 45 and 46: 45 organisationen ifrågasattes. F
Page 47 and 48: 47 stabilisera banksektorn och beta
Page 49 and 50: 49 sänder en tydligt meddelade til
Page 51 and 52: 51 Grekland och Spanien. En del fac
Page 53 and 54: 53 H. Krisens spridning från euroo
Page 55 and 56: 55 hamnade på 7 %, alltså i den r
Page 57 and 58: 57 en oordnad betalningsinställels
Page 59 and 60: 59 I. En upplösning av EMU - hur s
Page 61 and 62: 61 lånefinansiering, när de stark
Page 63 and 64: 63 72. Vilka är fördelarna och na
Page 65 and 66: 65 J. EMU ur ett långsiktigt persp
Page 67 and 68: 67 ett visst belopp, under en viss
Page 69 and 70: 69 Samtidigt kommer åtgärder som
Page 71 and 72: 71 K. EMU-krisen - följder för Sv
Page 73 and 74: 73 avkastning. Dessutom kan det fak
Page 75 and 76: 75 upplösning (i vilken t.ex. Grek
Page 77 and 78: 77 skuldsättningsgrad som motsvara
Page 79 and 80: 79 L. EMU:s historia och egenskaper
Page 81 and 82: 81 de tre medlemsstater som uppvisa
Page 83: 83 optimala egenskaperna för en sa
Page 87: Sweden 87 Cecilia Hermansson +46 8
show all

Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?