Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

20
Finanskrisen 2008–2009 ledde till att Baselreglerna skärptes. Basel III togs fram
i ett försök att komma till rätta med de brister som konstaterats i det tidigare
regelverket. Ett av de främsta skälen till att finanskrisen och den ekonomiska
krisen blev så allvarliga var att bankerna i många länder hade byggt in för starka
hävstångseffekter både i och utanför balansräkningarna. Samtidigt eroderades
gradvis kapitalbasen sett såväl till storlek som till kvalitet och många banker
hade otillräckliga likviditetsbuffertar. Genom Basel III försökte man därför stärka
regelverket för kreditinstitut.
I Basel III-avtalet höjs kravet på hur mycket kapital banker ska hålla i form av
kärnprimärkapital till 4,5 % (från 2 % i Basel II) och i form av Tier I-kapital
(primärkapital) till 9 % (från 4 % i Basel II) av bankens riskviktade tillgångar. I
Basel III införs också ytterligare kapitalbuffertar: i) en obligatorisk
konserveringsbuffert för kapital på 2,5 % och ii) en icke-obligatorisk kontracyklisk
kapitalbuffert. Nationella tillsynsmyndigheter ges möjlighet att utvidga
konserveringsbufferten via denna kontracykliska buffert med upp till 2,5 % i tider
av hög kredittillväxt. Dessutom införs ett minimikrav på bruttosoliditeten (3 %)
och två obligatoriska likviditetskvoter. Likviditetstäckningskvoten innebär krav på
att banken ska ha en tillräckligt stor buffert av högkvalitativa likvida tillgångar för
att kunna täcka det totala nettokassaflödet under 30 dagar. Den stabila
nettofinansieringskvoten innebär krav på att tillgänglig stabil finansiering ska vara
större än det som krävs för en stabil finansiering för en bank som befinner sig i
en ansträngd situation under en period av ett år. 11
Syftet med det nya regelverket är att göra bankväsendet säkrare genom att ta itu
med några av de problem som blev tydliga under krisen. Målet med att bankerna
ska ha mer kapital av högre kvalitet och att likviditetshanteringen ges en mer
framskjuten plats är att sporra bankerna att förbättra sin underliggande
riskhantering. Resonemanget går ut på att om bankerna i grunden förändrar sin
syn på risker så är det bra såväl för deras egna verksamheter som för
privatpersoner, investerare och stater. Basel III-förslagen är ett långsiktigt paket
med förändringar som ska inledas den 1 januari 2013 och som enligt Europeiska
kommissionens tidsplan inte kommer att ha genomförts fullt ut förrän 2021.
Sverige, Schweiz och Storbritannien inför dock högre kapitaltäckningskrav för de
största bankerna än vad som krävs enligt Basel III. Riksbanken har i samarbete
med Finansinspektionen och Finansdepartementet presenterat nya
bestämmelser med krav på att de fyra storbankerna – Handelsbanken, Nordea,
SEB och Swedbank – ska ha ett primärkapital på minst 10 % av bankens
riskviktade tillgångar från och med den 1 januari 2013, en siffra som ska ha stigit
till 12 % den 1 januari 2015.
Dessa siffror inkluderar en konserveringsbuffert för kapital på 2,5 % precis som i
Basel III-reglerna, men ingen kontracyklisk kapitalbuffert. I Schweiz har en
särskild kommitté föreslagit att kravet på kapitaltäckning för de båda största
bankerna – UBS och Credit Suisse – ska vara 19 %, varav minst 10 % ska vara
primärkapital och resterande 9 % ska utgöras av konvertibla skuldebrev som vid
behov kan konverteras till poster i eget kapital. I Storbritannien har Vicker's
11 http://www.basel-iii-accord.com/