Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

31
varje skede av förfarandet för alltför stora underskott ska stödja kommissionens
förslag eller rekommendationer i rådet om en medlemsstat i euroområdet bryter
mot underskottskriteriet såvida inte en kvalificerad majoritet är emot det. I
praktiken innebär det att om ett euroland bryter mot underskottskriteriet kommer
ett slags omröstning med kvalificerad majoritet att tillämpas i varje skede av
förfarandet vid alltför stora underskott även om detta inte föreskrivs i ”sixpack”.
Som nämnts ovan kräver dessutom fördraget om stabilitet, samordning och
styrning att medlemsstaterna ska skriva in de landspecifika medellångsiktigt
budgetmålen i nationell lagstiftning, helst i grundlagen. Fördraget om stabilitet,
samordning och styrning stärker också den ekonomiska styrningen. 26
29. Hur kommer sanktionssystemet att fungera?
Om ett land inte inför kravet på en balanserad budget i sin nationella lagstiftning
inom ett år efter undertecknandet av fördraget kan EU:s domstol besluta i
ärendet. Domstolens beslut är tvingande och om landet fortfarande inte uppfyller
kravet kan det bötfällas med upp till 0,1 % av BNP. Om landet tillhör euroområdet
betalas böterna till EU:s krisfond ESM. Annars går de till EU:s budget. 27
Halvautomatiska sanktioner kan dock upphävas av en supermajoritet av EU:s
länder.
30. På vilka sätt har politiker fokuserat på andra aspekter än
budgetkonsolidering såsom tillväxt, arbetsmarknad och konkurrenskraft,
för att lösa krisen?
Budgetkonsolideringen i problemtyngda euroländer är förvisso välbehövlig, men
inte tillräcklig för att öka tillväxten och sysselsättningen på längre sikt.
Euroländerna, som inte har möjlighet att devalvera, måste hitta andra sätt att
återupprätta sin konkurrenskraft. Den ekonomiska politiken i euroområdet har
kritiserats för att den är mindre inriktad på tillväxt än på budgetkonsolidering.
Eurokrisen har gjort det nödvändigt att påskynda viktiga strukturella reformer
som annars inte skulle ha genomförts. I februari 2012 antog den spanska
regeringen arbetsmarknadsreformer som innebär att anställda för varje inarbetat
år nu får 33 dagars lön i stället för 45 dagars lön vid avsked. 28 Syftet med
reformen är att bidra till flexibiliteten på arbetsmarknaden och på så vis öka
sysselsättningen och minska i synnerhet långtidsarbetslösheten och
ungdomsarbetslösheten.
Den italienska premiärministern Mario Monti har också genomfört reformer av
landets generösa pensionssystem och oflexibla arbetsmarknad. Dessutom höjs
pensionsåldern i Italien och pensionen kommer att vara kopplad till
pensionsinbetalningar snarare än till löntagarens slutgiltiga lön som tidigare.
Vidare kommer transportsektorn att bli mer konkurrensutsatt. Grekland har i sin
tur meddelat att man sänker minimilönen med 22 % samtidigt som man också
sänker pensionerna och påskyndar strukturella reformer på marknaderna för
arbete, produkter och tjänster. 29 Men även om man lyckas med dessa reformer
26
http://ec.europa.eu/economy_finance/articles/governance/2012-03-14_six_pack_en.htm
27
http://www.european-council.europa.eu/home-page/highlights/the-fiscal-compact-ready-to-be-signed-(2)?lang=lt
28
http://www.france24.com/en/20120210-spain-economy-unemployment-severance-limit-debt
29
http://www.bloomberg.com/news/2012-02-08/greece-to-pledge-20-cut-in-minimum-wage-pension-cut-draft- accord-shows.html