Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

15
interimsregering 1989–1990. De sittande teknokratregeringarna i Grekland och
Italien är tillfälliga och kommer att ersättas genom vanliga parlamentsval. I
Grekland ska val till parlamentet hållas senare i vår. Italiens regering kommer att
sitta längre och har mer stöd för att genomföra reformer och åtstramningar.
Statsskuldskrisen och behovet av snabbare strukturreformer kommer troligen att
skynda på den gradvisa maktöverföringen från nationell nivå till Bryssel. EU och
dess medlemsländer har tagit flera steg, bland annat genom att anta ett nytt
regelverk för ekonomisk och finanspolitisk kontroll. De nya åtgärderna går under
samlingsnamnet ”sixpack” och omfattar fem förordningar och ett direktiv som
lagts fram av Europeiska kommissionen. Lagpaketet är den mest
genomgripande förändringen av EU:s och euroområdets ekonomiska styrning
sedan Europeiska monetära unionen sjösattes för nästan 20 år sedan. Det är ett
avgörande steg för att kunna garantera budgetdisciplin och bidra till en stabilare
ekonomisk utveckling i EU samt förhindra en ny kris. En av de viktigaste
nyheterna i ”sixpack” är att gränserna för statsskulden har fastställts: om ett
lands statsskuld överskrider gränsen på 60 % av BNP ska förfarandet vid alltför
stora underskott inledas (även om underskottet är lägre än 3 %). Ett tak införs för
den årliga ökningen av offentliga utgifter och bestäms utifrån tillväxttakten på
medellång sikt.
Ökat finanspolitiskt samarbete och åtgärder för att minska obalanserna kommer
att öka regelstyrningen inom finanspolitiken. Medlemsstaternas politiker kommer
således att ha mindre att säga till om framöver och vissa kommer att hävda att
detta försvagar demokratin i EU.
14. Hur påverkar krisen i euroområdet världsekonomin i stort?
Utsikterna för världsekonomin påverkas bland annat av politiska och
psykologiska faktorer i euroområdet. Om återhämtningen i USA blir starkare och
tillväxtmarknaderna fortsätter att växa är det möjligt att vi får ett scenario där
euroområdet tar små steg i rätt riktning och recessionen blir måttlig. Det som
framför allt talar för ett sådant scenario är den senaste överenskommelsen om
finanspolitiskt samarbete mellan EU-länderna, ECB:s likviditetsstöd till
europeiska banker samt de stora åtstramningspaket och omfattande
strukturreformer som genomförs i flera länder.
I ett scenario med en gradvis försämring i euroländerna med lägre framtidstro
och ökade påfrestningar på finansmarknaderna, leder till ökade krav på kraftfulla
politiska åtgärder med risk för en djupare recession i det svårkalibrerade
euroområdet. Den negativa effekten på både världsekonomin och
finansmarknaderna skulle därmed bli betydligt större.
En kollaps för eurosamarbetet skulle få allvarliga konsekvenser för
världsekonomin. Den globala tillväxten skulle sannolikt bli negativ eftersom
euroområdet är ordentligt sammanflätat med resten av världen genom handeln
och finansmarknaderna. Även på lång sikt skulle kostnaderna för ett
sammanbrott bli stora. EU-samarbetet skulle försvagas genom en sämre
fungerande inre marknad och utsikterna för Europas globala konkurrenskraft
skulle försämras.