Krisen i euroområdet 99 frågor och svar - Swedbank

27
Bagus (2010) 15 menar att regeringar indirekt kan skapa pengar genom att ha
budgetunderskott och ge ut statsobligationer. Eftersom Europeiska
centralbanken (ECB) godtar obligationer som säkerheter kan dessa obligationer
skapa pengar. Det har gjort det möjligt för vissa länder i eurosamarbetet att ha
budgetunderskott och åtnjuta en bättre levnadsstandard på bekostnad av länder
med mindre budgetunderskott. ECB godtar dock bara statsobligationer av högsta
kvalitet, det vill säga med kreditbetyget investment grade, som säkerhet och kan
alltid justera denna måttstock. Det betyder att enskilda regeringar inte kan skapa
pengar efter eget gottfinnande – när de offentliga finanserna riskerar att bli
ohållbara kan bankerna inte längre använda statsobligationer som säkerheter för
att låna från ECB. Nyligen ökade ECB penningmängden genom att köpa
statsobligationer på andrahandsmarknaden under programmet för
värdepappersmarknaderna (SMP) och den långsiktiga refinansieringsplanen
(LTRO) men detta är tillfälliga åtgärder för att stärka förtroendet och likviditeten.
Det har kommit förslag om att skapa mer direkta instrument som
euroobligationer eller stabilitetsobligationer, som de också kallas. Sådana
gemensamt garanterade obligationer skulle ersätta de nationella. Detta skulle
kunna skapa en större marknad för skuldfinansiering i euroområdet och kan
medföra lägre räntor. Tyskland och flera andra regeringar är dock fortfarande
emot detta. Dessutom är det oklart om ett sådant gemensamt ansvar inte strider
mot tidigare nämnda artikel 125 i fördraget.
26. Vad kännetecknar transfereringsunionens viktigaste stödmekanism, den
europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) och på vilket sätt är
nästa mekanism, den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM),
annorlunda?
Den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) skapades av
euroländerna 2010. Dess främsta mål är att trygga den finansiella stabiliteten i
euroområdet genom att anskaffa medel till kapitalmarknaderna och ge lån till
euroländer med finansiella svårigheter. Den kan också, på grundval av ECB:s
analys, intervenera på andrahandsmarknaden för obligationer. 16 EFSF backas
upp av garantiåtaganden från euroländerna och hade en ursprunglig
utlåningskapacitet på 440 miljarder euro. Hittills har Grekland, Irland och
Portugal fått stöd ur fonden, och EFSF:s återstående utlåningskapacitet är 250
miljarder euro. I mitten av 2012 ersätts eller kompletteras den tillfälliga
stödfonden EFSF av den permanenta europeiska stabilitetsmekanismen ESM
som har en kapacitet på 500 miljarder euro. Utlåningskapaciteten kan dock
utökas till 700 miljarder euro eftersom den nuvarande kapaciteten anses för liten
om några av de större länderna skulle behöva stöd. Euroländerna, centralbanker
och finansministrar avser att diskutera storleken på räddningsfonden den 30-31
mars i Köpenhamn. 17 IMF, ECB och andra officiella representanter har uttryckt
oro över att brandväggen inte är tillräcklig och bör utökas till 1 000 miljarder euro.
ESM kommer att ha samma huvudegenskaper som EFSF, men den nya fonden
är mer robust eftersom pengarna betalas in i förskott. Dessutom kommer det att
15
Philipp Bagus (2010). The Tragedy of the Euro.
16
http://www.efsf.europa.eu/about/index.htm
17
http://www.reuters.com/article/2012/03/16/us-eurozone-bailout-capacity-idUSBRE82F0JM20120316