granskning av utvecklingsinsatser - Svenska missionsrådet

att människorättsförsvarare fått ökad säkerhet och kunnat genomföra sitt arbete tack
vare den medföljning man fått av Kristna Fredsrörelsen. Arbetet har också lett till att
aktörer från civila samhället i Latinamerika fått ökad kapacitet och legitimitet när det
gäller arbete mot väpnat våld och lätta vapen. Man har även arbetat med att stärka
parlamentarikers kunskap om lätta vapen och väpnat våld. På samhällsnivå har Kristna
Fredsrörelsen kunnat bidra till viktiga förändringar. I en extern utvärdering som
genomfördes i slutet av 2010 lyfter utvärderarna särskilt fram projektet i Guatemala,
Acogate och menar att projektet ”bidragit till en exceptionell process med stort symboliskt värde:
att inleda en rättsprocess mot de ansvariga för ett folkmord. Få vittnen har dragit sig ur processen.
Detta är en stor framgång för freden och de mänskliga rättigheterna”. Ett annat exempel på
programmets bidrag till samhällsförändring gäller den afro-colombianska organisationen
Cocomopoca för sin mark. Hösten 2011 erkände den colombianska staten deras rätt till
den mark som organisationens medlemmar bor på. Fader Sterling från Cocomopoca
framhåller att ”KrF:s stöd har varit otroligt viktigt för oss och det faktum att ni är den enda
organisationen som konstant har följt processen har varit avgörande för de framsteg vi har gjort”.
Sammantaget bedömer SMR att Kristna Fredsrörelsen har genomfört programmet på
ett bra sätt och att måluppfyllelsen är god.
Erfarenheter från programavtalsformen samt organisationernas lärdomar
ADRA, IM och KrF lyfter fram flera viktiga erfarenheter från hur det varit att arbeta i
programavtalsformen. De viktigaste erfarenheterna handlar om att organisationerna fått
ett större ansvar vilket lett till att verksamheten stärkts och utvecklats, att de fått större
frihet, något som lett till att hanteringen av projekt blivit enklare och smidigare. Slutligen
har möjligheterna att arbeta mer systematiskt med övergripande frågor som partnerskap
och rättigheter ökat.
Vidare upplever ADRA och IM att de fått en bättre bild av helheten genom att ha
verksamheten sammanfattat under en programkappa. Det noteras även att
samarbetsorganisationerna generellt blivit mer medvetna om att de ingår i ett större
sammanhang till följd av programformen och att utbyte dem emellan har ökat till följd
av att de ingår i samma program.
ADRA anger även lärdomar om faktorer kopplat till programavtalsformen som påverkat
negativt eller gjort hanteringen krångligare, dessa innefattar att det tagit tid att hitta
formerna (hur ska ansökan och rapporter se ut med mera). Programavtalsformen har
inneburit mer arbete för ADRA Sverige; en ökning av det övergripande arbetet men
fortfarande lika mycket arbete med respektive projekt. Vidare har ADRA upplevt att
man fått färre kommentarer från SMR på varje projekt.
SMR noterar att programavtalsformen har fungerat bra för Kristna Fredsrörelsen, vilket
troligen beror på att de har tidigare erfarenhet av att arbeta i programform.
Organisationen har också en fördel av att man har ett avgränsat ämnesområde som man
arbetar med och inte arbetar med flera små insatser inom vitt skilda områden.
Flera intressanta lärdomar har delats i slutrapporterna, nedan följer exempel på några av
lärdomarna som SMR finner särskilt relevanta. ADRA poängterar att det varit svårt att
göra ett sammanhållet program med organisationer med så olika förutsättningar – vikten
av tät dialog och starta förberedelser i god tid understryks särskilt. En slutsats är även att
lärande och kompetenshöjning inom ADRA Sverige har varit nödvändigt på grund av
det ökade ansvaret som programavtalsformen inneburit. Det fastslås slutligen att utbytet
61