granskning av utvecklingsinsatser - Svenska missionsrådet
granskning av utvecklingsinsatser - Svenska missionsrådet
granskning av utvecklingsinsatser - Svenska missionsrådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
hos samarbetsorganisationen till följd <strong>av</strong> brister i planering, samt svagt stöd <strong>av</strong> svensk<br />
organisation i planeringen), Nicaragua (brister i strategi och organisation, samt svag<br />
styrning och uppföljning), samt Mellanöstern regionalt (orealistisk och för omfattande<br />
planering, brist på prioriteringsförmåga, samt ostrukturerat förhållningssätt till<br />
organisationsutveckling) (insats 06063, 07058, 08049, 04026).<br />
Men exempel finns också på insatser där man trots brister i planering och uppföljning<br />
har nått ett gott resultat. Genomförandet <strong>av</strong> en volontärinsats i Etiopien visar på just<br />
detta, där det goda resultatet kunde uppnås tack vare den svenska volontärens förmåga<br />
att anpassa sitt arbete till situationen. Enligt bedömningen <strong>av</strong> denna insats är det inte<br />
säkert att man skulle ha uppnått ett lika gott resultat med en annan volontär (insats<br />
08V13). Rätt kompetens hos den eller dem som operativt ansvarar för en insats, samt<br />
flexibilitet i genomförandet, är också faktorer som är viktiga för resultaten och som,<br />
vilket exemplet från Etiopien visar, ibland kan väga upp den negativa faktor som svag<br />
planering utgör. Framgångsfaktor 6 och 7 nedan beskriver just betydelsen <strong>av</strong> kompetens<br />
och flexibilitet.<br />
Framgångsfaktor 6: Rätt kompetens och kapacitet<br />
Förutom den nämnda volontärinsatsen (08V13) i Etiopien finns andra exempel på<br />
insatser där kompetensen hos personalen lyfts fram som en viktig faktor för resultaten.<br />
Det gäller bland annat en kapacitetsutvecklingsinsats (09397) där man haft en erfaren<br />
och kompetent konsult som på ett <strong>av</strong>görande sätt bidragit till processen med att skapa<br />
strukturer för bättre säkerhets- och krishantering inom en organisation, samt en insats<br />
för stöd till självhjälpsgrupper i Bangladesh. I rapporten från den insatsen lyfter<br />
samarbetsorganisationen fram kvalifikationerna hos fältpersonalen som en viktig faktor.<br />
Sett till resultaten lönar det sig enligt rapporten att investera i kvalificerad personal även<br />
om detta innebär högre kostnader (insats 06011).<br />
Flera exempel finns på insatser där bristande kapacitet anges som ett viktigt skäl till låg<br />
måluppfyllelse. Detta rapporteras från insatser i Indien (interna problem inom svensk<br />
organisation som påverkat uppföljningskapaciteten), Afrika regionalt (för lite personella<br />
resurser hos samarbetsorganisationen och svagt stöd från svensk organisation i<br />
planeringen), Östtimor (kapaciteten låg hos genomförande organisation att operativt<br />
ansvara för projektet samt dåligt fungerande samarbete mellan svensk och lokal<br />
organisation), Regionalt Mellanöstern (<strong>av</strong>saknad <strong>av</strong> kapacitet, både vad gäller tid och<br />
förmåga, samt professionell kunskap/kompetens kring ämnesområdet hos svensk<br />
organisation) (insats 04011, 07058, 07035, 04026).<br />
Värt att notera från dessa exempel är att det inte alltid bara är hos den lokala<br />
organisationen som kapaciteten brister. I samtliga fyra fall framkommer också brister i<br />
kapaciteten hos svensk organisation eller i själva samarbetet mellan organisationerna.<br />
SMR:s analys är att starka, medvetna och kompetenta organisationer i Sverige, som kan<br />
utmana och fungera som stöd och bollplank till samarbetsorganisationerna, och som har<br />
förmåga att göra kvalificerade organisations- och insatsbedömningar, är centralt för att<br />
utvecklingssamarbetet ska ge resultat. Om den analysen är riktig bekräftar det relevansen<br />
i vårt arbetssätt som också handlar om att stärka kapaciteten hos våra<br />
medlemsorganisationer och där vi återkommande följer upp och bidrar till att utveckla<br />
denna genom bland annat rapport<strong>granskning</strong>, uppföljningsresor, systemrevisioner och<br />
olika former <strong>av</strong> organisationsbedömningar.<br />
73