granskning av utvecklingsinsatser - Svenska missionsrådet

människor att själva påverka sin situation) genom en jämförelsevis större skillnad mellan
ansökningsmaterialet och slutrapportmaterialet än vad som är fallet för övriga mål.
Utvecklingen för dessa mål är 13 respektive 14 procentenheter.
Sammantaget visar detta på en förskjutning gentemot, eller kanske snarare en
förstärkning av, vissa mål och strategier i SMR:s insatsportfölj. Betoningen på
organisationsutveckling och byggande av kapacitet hos samarbetsorganisationer har
under lång tid varit utmärkande för SMR:s utvecklingssamarbete. Stärkande av det civila
samhället och fattigdomsbekämpning är de mål som har stått i fokus för det bistånd vi
förmedlat. På senare tid har dock organiseringen och stärkandet av rättighetsinnehavare
betonats allt mer, vilket tydligt avspeglar sig i insatsportföljens utveckling.
Dagens portfölj täcker in allt fler målområden och arbetet har blivit mer komplett i
förhållande till den förändringsteori vi jobbar efter. Vi har inte släppt fokus på våra
tidigare styrkor som handlar om att stärka organisationer och förändra människors
livsvillkor (tvärtom indikerar jämförelsen att ännu fler insatser täcker in dessa områden
idag), men strategierna och målsättningarna har breddats. Utöver fortsatt fokus på
fattigdomsbekämpning och kapacitetsbyggande ser vi nu också ökat fokus på rättigheter
och stärkt förmåga hos utsatta människor att göra sin röst hörd och själva kunna
påverka sin situation. Den slutsats vi drar av detta är att relevansen i det totala bistånd
som SMR förmedlar har ökat påtagligt i förhållande till rättighetsperspektivet, vilket vi
ser som ett mycket positivt resultat.
Troligen ökar också synergieffekterna av det samlade arbetet genom att ökad
uppmärksamhet ges åt fler målområden. På insatsnivå kan man se tydliga exempel på
detta i form av att olika slags aktiviteter ger draghjälp åt varandra, vilket bland annat tas
upp ovan under det stycke som behandlar framgångsfaktorer (se framgångsfaktor 8 som
handlar om multisektoriella arbetssätt). Till exempel kan en kombination av
alfabetiseringsarbete och utbildning i mänskliga rättigheter inom en insats göra att det
samlade resultatet av arbetet förstärks jämfört med om dessa aktiviteter hade
genomförts var för sig. Motsvarande borde också gälla för insatsportföljen som helhet.
Avsikten med programdelmålen är i första hand inte att styra innehållet i medlems- och
samarbetsorganisationernas insatser. Programdelmålen är en del av en modell för att
sortera in insatsmål, vilket i sin tur möjliggör en samlad redovisning av resultat på en
mer övergripande nivå. Sorteringen hjälper oss att få en överblick av portföljens
innehåll, vilka slags övergripande mål som insatserna bidrar till, samt vilken
utvecklingspotential som finns. Den stora ökningen av andelen insatser som bidrar till
programdelmål 3.1 beror inte i första hand på att vi styrt insatserna att ha sådana mål,
utan genom att vi jobbar tillsammans med våra medlemsorganisationer för att öka vår
kunskap om och utveckla nya arbetssätt.
Fortfarande kan vi göra mer för att öka andelen insatser som bidrar till programdelmål
1.1 och 1.3 som rör påverkan och tillit. Framför allt är arbete med ökad tillit och
interaktion mellan olika samhällsgrupper något som vi skulle vilja se mer av i vår portfölj
utifrån den koppling som kan göras frågor som rör religions- och övertygelsefrihet samt
religion och utveckling. Detta är områden som SMR särskilt valt att prioritera i sin
verksamhet och en ambition finns att i högre grad integrera frågorna i
utvecklingssamarbetet.
81