granskning av utvecklingsinsatser - Svenska missionsrådet

exempel bero på att målen inte skrivits om när inriktningen på en insats
förändrats, vilket förstås måste göras.
SMR har i fem fall också kommenterat att det saknas data för att kunna göra
jämförelser av situationen över tid eller att baslinjestudier borde ha genomförts.
Mål har ibland formulerats som man i efterhand sett att man inte har någon
möjlighet att följa upp på grund av detta. Ibland har fina data kring till exempel
attityder tagits fram genom de utvärderingar som gjorts, men om ingen
motsvarande undersökning från tiden för insatsens början finns att jämföra med
är det svårt att veta hur sådana data ska värderas.
2. En annan observation är att resultatredovisningen i vissa fall inte tycks tas helt
på allvar av organisationerna, vilket tar sig uttryck i att de mål som formulerats
och uppföljningssystem som skapats helt enkelt inte används. Om detta beror på
slarv, svag vilja, oförmåga eller andra orsaker är svårt att bedöma.
Anmärkningsvärt är till exempel att SMR i fyra fall kunnat konstatera att en
baslinjestudie har genomförts, utan att någon jämförelse med denna görs i
rapporteringen. Vidare har SMR i nio fall kommenterat att vissa mål som angavs
i ansökan inte följs upp eller att rapporteringen inte helt relaterar till målen i
ansökan. I åtta fall förekommer kommentarer om att indikatorer som angavs i
ansökan inte följs upp och i två fall att den LFA-matris som tagits fram inte
används i rapporteringen.
3. Vanligt förekommande är också kommentarer som handlar om att
resultatredovisningen bör planeras och göras med större noggrannhet.
Rapporterna måste kvalitetssäkras så att de lyfter fram de resultat som faktiskt
finns där och resultatredovisningen måste ges större utrymme i rapporteringen.
4. Flera exempel finns på att utvärderingar som visar på mycket goda och
intressanta resultat har genomförts utan att relevant information från
utvärderingsrapporten har tagits med i själva slutrapporten till SMR. I åtta fall
förekommer kommentarer om att slutrapporten borde referera till gjorda
utvärderingar och de resultat som finns i rapporterna från dessa.
5. Kommentarer om att fler typer av mått borde ha använts i uppföljningen
förekommer ett antal gånger. Vid åtta tillfällen handlar kommentarerna om att
fler kvalitativa indikatorer borde användas och i fem fall om att fler kvantitativa
mått hade varit önskvärda. SMR har också kommenterat att de kvalitativa
exempel på förändring som ges skulle kunna beskrivas mer utförligt (3 ggr) och
att uppföljningen av kvantitativa resultat skulle kunna ha gjorts med större
exakthet (2 ggr).
6. I några fall förekommer kommentarer som rör relationen mellan själva insatsens
volym och omfattningen på resultatredovisningen. Dels handlar det om att SMR
i två fall satt frågetecken för om de höga kostnaderna för utvärdering varit
rimliga i förhållande till projektens totalkostnad, dels om att det i ett fall noterats
att de enskilda projekten inom ett större program varit för små för att göra en
bra uppföljning som lever upp till höga krav på att redovisa resultat om
kostnaderna för uppföljningen ska stå i proportion till insatsernas volym.
87