granskning av utvecklingsinsatser - Svenska missionsrådet

stycken) och tjänstemän har fått ansvar för CBR i sin kommun. Responsen från samhället och
familjerna är mycket positiv.” Totala kostnaden för insatsen var 6 148 095 SEK.
En annan insats som bedöms varit god kostnadseffektivitet är ADRA Togo (insats
07022): ”Kostnadseffektiviteten bedöms av SMR som god, dels på grund av att
målgruppen faktiskt blivit större än först planerat samt för att många av resultaten
överstiger planerade indikatorer och alltså lyckats bättre än förväntat, dels med tanke på
att kostnad/förmånstagare och år endast varit 322.” Total kostnad var 1 034 426 SEK.
ADRA Togo är ett exempel på kvantitativ bedömning av kostnadseffektivitet. Det är
förhållandevis sällan som den bedömningen framkommer (16 fall). En annan insats är
EFK (insats 07073) regionalt i Mellanöstern där 4 miljoner sett SAT 7:s program om
kvinnors rättigheter och kvinnoförsörjda hushåll. Kostnad per individ kan ge en
indikation på kostnadseffektivitet, men är ingen garanti för god kvalitet och
genomslagskraft. I dessa fall måste kvantitet ses utifrån vilka förändringar som skett och
SMR har därför poängterat att ”det hade eventuellt varit möjligt att öka
kostnadseffektiviteten ytterligare genom att jobba mer med kompletterande metoder för
att skapa hållbara attitydförändringar på sikt.” I 15 fall har SMR bedömt att
kostnadseffektiviteten varit svårbedömd och i 8 fall ifrågasatt om insatsen var
kostnadseffektiv. I resterande sju fall konstaterar SMR att det finns en bedömning av
kostnadseffektivitet i slutrapporten.
I en analys av slutrapporter för perioden 2009 – 2011 framkommer en viss spretighet av
hur bedömningen görs (olika betoning på det kvantitativa och kvalitativa) och vissa
organisationer brottas med hur en bedömning ska göras. Den framtida utmaningen för
SMR är att definiera hur en god bedömning av kostnadseffektivitet ska göras.
Lärdomar kring resultatredovisningen
I samband med granskningen av slutrapporterna har SMR noterat saker som kan
förbättras vad gäller resultatredovisning och verifiering. En sammanställning av vilka
kommentarer som varit vanligast förekommande kan ge en bild av vilka
utvecklingsbehov som finns vad gäller detta område hos medlems- och
samarbetsorganisationerna. Eftersom bedömningen inte gjorts utifrån någon särskild
checklista eller ett batteri med likadana frågor som ställts till varje rapport ska
sammanställningen inte ses som en heltäckande kartläggning. Dock ger antalet
omnämnanden av olika brister och styrkor en god fingervisning om vilka dessa är och i
vilken utsträckning de förekommer.
Viktigt att påpeka är att kommentarerna ofta lyfter fram både positiva och negativa
aspekter av resultatredovisningen för en och samma insats. I bedömningen av en
slutrapport kan till exempel kommentaren vara att vissa mål på ett bra sätt rapporteras
på ”outcome”nivå, medan andra mål rapporteras på en ”output”- eller aktivitetsnivå (till
exempel insats 09016).
Diagrammet nedan visar de vanligast förekommande kommentarerna från SMRhandläggarnas
bedömning vad gäller svagheter i resultatredovisningen.
83