granskning av utvecklingsinsatser - Svenska missionsrådet

More documents

Recommendations

Info

Vad gäller påverkansarbete är det viktigt att understryka att kapaciteten för detta kan variera stort mellan olika samarbetsorganisationer. Möjligheten till och mervärdet av att inkludera påverkan måste också sättas i relation till kontext och typ av insats. Det kan till exempel i vissa sammanhang med en repressiv stat finnas stora begränsningar för hur man kan arbeta. I andra sammanhang kan det vara helt nödvändigt (och fullt tillräckligt sett ur ett rättighetsperspektiv) att först fokusera stärkandet av rättighetsinnehavarna för att på längre sikt också kunna påverka makthavare. (Hur rättighetsperspektivet ofta utvecklas gradvis på detta sätt belyses på ett mycket intressant sätt av SMR:s rättighetsutvärdering 2009-2011). Många rättighetsfrågor har också stark koppling till attityder och beteenden som produceras och reproduceras i lokalsamhället. Strukturellt förändringsarbete på denna nivå kan därför också vara ett strategiskt vägval. Att en fjärdedel av alla nya godkända insatser 2011 och 2012 innehåller påverkansmål är därför ett resultat som vi bör vara nöjda med. Av erfarenhet vet vi också att påverkansarbete ibland förekommer som en del av de insatser som får stöd utan att särskilda mål har formulerats för det. Bland slutrapporterna finns flera exempel på hur mål formulerats i termer av att ”organisationer ska stärkas i sin förmåga att påverka” när syftet kanske snarare är att faktiskt påverka makthavare. En försiktighet kan finnas i hur man väljer att formulera sina mål, där formuleringar som uttrycker en önskad förändring av politiken kan uppfattas som att lägga ribban allt för högt eller att man sätter mål som ligger utanför organisationens kontroll. SMR:s uppgift skulle därför kunna vara att utmana organisationerna till att bli tydligare och också våga formulera mål för det påverkansarbete som görs, men kanske inte alltid syns i insatsmålen. Kostnadseffektivitet SMR bedömer kostnadseffektivitet i ansökningsförfarandet och i bedömning av slutrapporten. Vid ansökningstillfället bedömer SMR om insatsens kostnad och utformning (strategier, metoder, aktiviteter) är effektiv i relation till målen. Vid slutrapporteringen gör SMR en bedömning av resultaten i förhållande till godkänd budget och målsättning. Då resultaten visar på god måluppfyllelse, inom de ekonomiska ramar som beviljats, gör SMR bedömningen att kostnadseffektiviteten har varit god. För de slutrapporterar som rapporterats under perioden 2009 – 2011 har SMR bedömt att 87 procent av insatsmålen (av totalt 524 insatsmål) har uppnåtts som förväntat eller något under förväntan. Dessa mål har överlag åstadkommits inom de ekonomisk ramar som beviljats och SMR gör därför bedömningen att kostnadseffektiviteten, av 87 procent av de slutrapporterade insatserna, är god. Genom att resultaten har uppnåtts har kostnad, strategier, metoder, expertis samverkat väl i genomförandet av insatserna. Av 190 slutrapportsbedömningar har SMR skriftligen bedömt kostnadseffektivitet av 118 stycken slutrapporter. SMR bedömer i första hand kostnadseffektivitet i samband med ansökningstillfället och ser att slutrapportsbedömningen är en del av uppföljningen. Diskrepansen ovan visar att SMR:s rutiner för uppföljning kan förbättras så att varje rapport bedöms utifrån kostnadseffektivitet. De flesta bedömningarna som görs är att insatsen varit kostnadseffektiv i relation till resultatet (39 bedömningar) och att aktiviteterna genomförts enligt planerad budget (26 stycken). Ett exempel på en kostnadseffektiv insats är bland andra Hoppets Stjärnas (insats 07031) stöd till Community Based Rehabilitation (CBR) i Qinghai och Jilin provinserna i Kina: ”SMR bedömer att insatsen har varit kostnadseffektiv. I två stater har CBRkonceptet introducerats och visat sig mycket effektivt. Lokala myndigheter har visat på eget ägandeskap, bidragit med finansiellt stöd och belyst programmets effektivitet. Träning av föräldrar, byläkare och myndighetspersoner har varit omfattande. Samtidigt har en struktur byggts upp av privata centers (33 82
stycken) och tjänstemän har fått ansvar för CBR i sin kommun. Responsen från samhället och familjerna är mycket positiv.” Totala kostnaden för insatsen var 6 148 095 SEK. En annan insats som bedöms varit god kostnadseffektivitet är ADRA Togo (insats 07022): ”Kostnadseffektiviteten bedöms av SMR som god, dels på grund av att målgruppen faktiskt blivit större än först planerat samt för att många av resultaten överstiger planerade indikatorer och alltså lyckats bättre än förväntat, dels med tanke på att kostnad/förmånstagare och år endast varit 322.” Total kostnad var 1 034 426 SEK. ADRA Togo är ett exempel på kvantitativ bedömning av kostnadseffektivitet. Det är förhållandevis sällan som den bedömningen framkommer (16 fall). En annan insats är EFK (insats 07073) regionalt i Mellanöstern där 4 miljoner sett SAT 7:s program om kvinnors rättigheter och kvinnoförsörjda hushåll. Kostnad per individ kan ge en indikation på kostnadseffektivitet, men är ingen garanti för god kvalitet och genomslagskraft. I dessa fall måste kvantitet ses utifrån vilka förändringar som skett och SMR har därför poängterat att ”det hade eventuellt varit möjligt att öka kostnadseffektiviteten ytterligare genom att jobba mer med kompletterande metoder för att skapa hållbara attitydförändringar på sikt.” I 15 fall har SMR bedömt att kostnadseffektiviteten varit svårbedömd och i 8 fall ifrågasatt om insatsen var kostnadseffektiv. I resterande sju fall konstaterar SMR att det finns en bedömning av kostnadseffektivitet i slutrapporten. I en analys av slutrapporter för perioden 2009 – 2011 framkommer en viss spretighet av hur bedömningen görs (olika betoning på det kvantitativa och kvalitativa) och vissa organisationer brottas med hur en bedömning ska göras. Den framtida utmaningen för SMR är att definiera hur en god bedömning av kostnadseffektivitet ska göras. Lärdomar kring resultatredovisningen I samband med granskningen av slutrapporterna har SMR noterat saker som kan förbättras vad gäller resultatredovisning och verifiering. En sammanställning av vilka kommentarer som varit vanligast förekommande kan ge en bild av vilka utvecklingsbehov som finns vad gäller detta område hos medlems- och samarbetsorganisationerna. Eftersom bedömningen inte gjorts utifrån någon särskild checklista eller ett batteri med likadana frågor som ställts till varje rapport ska sammanställningen inte ses som en heltäckande kartläggning. Dock ger antalet omnämnanden av olika brister och styrkor en god fingervisning om vilka dessa är och i vilken utsträckning de förekommer. Viktigt att påpeka är att kommentarerna ofta lyfter fram både positiva och negativa aspekter av resultatredovisningen för en och samma insats. I bedömningen av en slutrapport kan till exempel kommentaren vara att vissa mål på ett bra sätt rapporteras på ”outcome”nivå, medan andra mål rapporteras på en ”output”- eller aktivitetsnivå (till exempel insats 09016). Diagrammet nedan visar de vanligast förekommande kommentarerna från SMRhandläggarnas bedömning vad gäller svagheter i resultatredovisningen. 83
Page 1:
Rapport till Sida för perioden 200
Page 4 and 5:
Innehållsförteckning 1 - Interna
Page 6 and 7:
1 - Interna förändringsprocesser
Page 8 and 9:
treårsstrategier, som fortlöpande
Page 10 and 11:
- Verksamhetsutveckling baserad på
Page 12 and 13:
Hur har det gått under 2009 - 2011
Page 14 and 15:
exempelvis samverkan med Sveriges K
Page 16 and 17:
handläggningsmetodik och verktyg f
Page 18 and 19:
nätverk är viktigt, och att det
Page 20 and 21:
De 46 länder som varit med alla tr
Page 22 and 23:
MENA Östeuropa Globalt 22 Stödet
Page 24 and 25:
KrF 3.2 SMR:s arbete med kvalitetss
Page 26 and 27:
SMR ser lokalt ägarskap som en bet
Page 28 and 29:
att många olika faktorer och aktö
Page 30 and 31:
uppföljningsbara har SMR formulera
Page 32 and 33: Programmål Programdelmål Insatsm
Page 34 and 35: Uppfyllelse av programmål Uppfylle
Page 36 and 37: man har rätt att disciplinera sin
Page 38 and 39: Programdelmål 1.3 Ökad tillit och
Page 40 and 41: Programmål 2 Programdelmål 2.1 Ö
Page 44 and 45: nätverk där information om vapenl
Page 46 and 47: edöms ha nått resultat mycket und
Page 48 and 49: Vad gäller grad av måluppfyllelse
Page 52 and 53: påverka den lokala politiken. Enli
Page 54 and 55: Programdelmål 3.3 Förbättrade li
Page 56 and 57: Resultat gällande ökade inkomster
Page 58 and 59: Utvecklingsmål Programdelmål Resu
Page 60 and 61: att IM och de lokala organisationer
Page 62 and 63: mellan ADRA-organisationerna i insa
Page 64 and 65: I fyra fall noteras att erkännande
Page 66 and 67: I några fall finns exempel på hur
Page 68 and 69: Framgångsfaktor 1: Utgå från rä
Page 70 and 71: andra organisationer skulle behöva
Page 72 and 73: organisationen i sin tur varit svag
Page 74 and 75: Framgångsfaktor 7: Flexibilitet i
Page 76 and 77: En slutsats från utvärderingsrapp
Page 78 and 79: måste vara greppbara och kunna for
Page 80 and 81: 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
Page 84 and 85: Ingen jämförelse med baslinjestud
Page 86 and 87: Förhållandevis sällan relaterar
Page 88 and 89: 7. God resultatuppföljning är res
Page 90 and 91: SMR bedömer att genomförandet i s
Page 92: Försenade rapporter SMR följer up
show all

granskning av utvecklingsinsatser - Svenska missionsrådet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?