Häfte D-2 - Socialdemokraterna

104
Motion D187
Lunds arbetarekommun
Ökade resurser till forskning, utveckling och demonstration (FUD) inom
kollektivtrafikområdet
Brister och osäkerhet när det gäller forskning inom kollektivtrafikområdet.
Det är viktigt om vi skall nå de transportpolitiska målen om bland annat
miljö, trafiksäkerhet och tillgänglighet att prioritera forskning och utveckling
inom området kollektivtrafik. Kollektivtrafik forskningen får bristande uppmärksamhet
inom den av staten finansierade forskningsverksamheten.
Behovet av forskning är stort och föreslås omfatta:
Kollektivtrafik inom stads- och samhällsplanering
Miljö- och teknikfrågor
Tillgänglighet
Konsument och marknadsföringsfrågor
Brukarperspektiv
Nya trafiklösningar
Samverkan mellan huvudmän
Entreprenörernas situation
IT-frågor
Trygghet och säkerhet
Fordon (i vid bemärkelse det vill säga tåg, spårvagn, buss och personbil
(taxifordon))
Kvalitet
Utbildning
Standardisering
Bevakning av den internationella utvecklingen inom kollektivtrafikområdet
Organisation och roller
En viktig förutsättning för våra FUD-insatser inom kollektivtrafikområdet är
att tillgången på en välfungerande utbildning och forskning på universitets
och högskolenivå är stabil och långsiktig. I första hand är detta en statlig uppgift.
Kollektivtrafikbranschen har tillsammans med andra ett delat ansvar för
den interna kunskapsöverföringen, spridning och implementering av resultat.
Inom den lokala och regionala kollektivtrafiken genomförs dagligen
cirka 3 miljoner resor. Dessa finansieras till cirka 45 procent av ägarna, det vill
säga kommuner och landsting. Den trafik som genomförs är på många håll
basen i kommunernas skolskjutsverksamhet och inom storstadsområdena svarar
kollektivtrafiken för merparten av pendlingsresorna.
Trafikhuvudmännen tvingas idag till omfattande nedskärningar av trafiken
på grund av svårigheter att finansiera verksamheten. Trafiken upphandlas
och kostnaderna ökar bland annat på grund av ökade skatter för buss– och
taxiföretagen. Ägarnas, det vill säga kommunernas och landstingens, möjlighet
att öka sin finansiering begränsas av deras ekonomiska situation.
I ett längre perspektiv står kollektivtrafiken inför flera problem. Politiska
utfästelser inom trängsel- och miljöområdet, anpassning av trafiken till
funktionshindrades resemöjligheter och utvecklandet av nya trafikformer kräver
insatser inom forskningsområdet.
Kollektivtrafikens intressenter har redan tidigare konstaterat att de krav
som samhället ställer på kollektiva transportlösningar blir allt svårare att
genomföra. Resenärer, kommuner, landsting och trafikhuvudmän har bety-