Häfte D-2 - Socialdemokraterna

80
Arlanda – Upplands Väsby. Pendlingen Uppsala-Gävle, Gävle-Borlänge och
mot Sundsvall söderifrån är omfattande och i vissa delar drabbade av höga
”kommersiella” pendlingstaxor beroende på att en länsgräns måste passeras.
En pendlingsresa 10 mil söderut från Gävle till Uppsala kostar idag x kronor
med tåg medan motsvarande resa 16 mil norrut inom länet till Ljusdal kostar
1200 kronor.
Organiseringen av samarbetet mellan trafikhuvudmännen är i dag inte
det främsta problemet. Det stora problemet är finansieringen. Trafikhuvudmännen
står inför stora ekonomiska svårigheter. Underskotten hos trafikhuvudmännen
kommer att öka kraftigt under de kommande åren, samtidigt som
ägarnas, dvs. kommunernas och landstingens, ekonomiska utveckling ser
mycket bekymmersam ut. Ägarna kommer därför inte att kunna täcka kollektivtrafikens
ökande kostnader. Risken är därför mycket stor att trafikhuvudmännen
tvingas skära ned kollektivtrafiken. I glesbygd kan det innebära att
människors möjligheter att klara sina dagliga ärenden försvinner och i storstäderna
allvarliga problem med ökad trängsel och växande svårigheter att
klara miljömålen. Det behöver därför tillföras mer statliga pengar till kollektivtrafiken.
I dag ska den interregionala kollektivtrafiken drivas på kommersiella villkor.
Det gör att SJ, som skall leverera in 13 procent i avkastning till staten,
måste hålla uppe sina priser och därmed skapas ett resande förbehållet medeloch
höginkomsttagare. Samtidigt är Rikstrafiken i ekonomisk kris och upphandlar
bara trafik i mycket begränsad omfattning.
Om trafikhuvudmännen ska betala kommer endast den trafik som täcker
sina egna kostnader, som exempelvis den planerade tågtrafiken från Uppsala
till Arlanda, att kunna utvecklas och drivas. Viktig trafik som till exempel
Gävle-Uppsala kommer aldrig att komma till stånd. Konsekvensen kommer
att bli att det länsöverskridande resandet kommer att vara förbehållet
medel- och höginkomsttagare och män i högre utsträckning än kvinnor. Till
detta kommer att såväl den regionala som nationella tillväxten kommer att
hämmas, liksom många människors välfärd.
Arbetsmarknadsregionernas utvidgning är en nationell angelägenhet och
ligger därför inom statens ansvar. Staten ska därför bidra till att finansiera den
länsöverskridande trafiken men ytterligare medel måste tillföras denna sektor
för att få samma utveckling mellan arbetsmarknader som ligger på varsin sida
om en länsgräns.
Vi föreslår därför
1) att Rikstrafiken tillförs erforderliga medel för att kunna skapa likvärdiga
förutsättningar för arbets- och utbildningspendling för resor över länsgräns.
Socialdemokraterna i Västernorrland