Häfte D-2 - Socialdemokraterna

188
för hundra år sedan (när järnvägar, el och telenät anlades) och det är en sanning
som alldeles uppenbart gäller än idag. Se bara på det lapptäcke av illa
fungerade mobiltele- och IT-infrastrukturer som idag byggs av olika privata
intressenter. Slutnotan för helheten, som naturligtvis betalas av oss konsumenter,
är vida högre än om dessa insatser skulle gjorts med ett gemensamt
statligt ansvar. Dessutom till ett avgjort sämre resultat. Här har partiet, till
följd av en bristfällig analys, blandat ihop sambanden så till den grad att vi fått
en (skenbar) konkurrens om infrastrukturen och ett faktiskt monopol på
tjänsterna när det hade varit relativt enkelt att åstadkomma motsatsen.
För att skapa likvärdiga villkor över hela landet samt få till stånd en tillväxtorienterad
landsbygdspolitik måste två saker ske:
För det första måste alla de myndigheter och organ som på olika sätt
hanterar landsbygdens tillväxtfrågor styras med utgångspunkt från gemensamma
direktiv och riktlinjer. Denna samordning måste starta i regeringskansliet
och baseras på ett genomarbetat landsbygdspolitiskt program. Det
borde vara en självklarhet att bygga på samordnade och kostnadseffektiva lösningar
både vad gäller planering och utförande. I princip alla politikområden
– i skiftande grad och omfattning – utgör viktiga beståndsdelar i en efterlängtad
ny och sammanhållen politik för tillväxt i hela Sverige.
Vi föreslår vidare att de expert- och stödfunktioner som idag finns i form
av Glesbygdsverket, NUTEK och ITPS slås ihop till ett slagkraftigt och
kompetensmässigt brett expertorgan, gärna lokaliserat till Östersund. Detta
organ måste ges kraft att stödja lokal utveckling med såväl kompetensstöd
som bidrag till angelägna utvecklingsprojekt. Utgångspunkten för alla organisatoriska
grepp måste vara att skapa helhetssyn, samordning och större effekt
av satsade resurser.
För det andra måste socialdemokratin visa modet att ifrågasätta sin egen
infrastrukturpolitik och effekterna av de avregleringar som skett under de
senaste 15 åren. Vi har förhoppningar om att den särskilda utredning som tillsatts
i syfte att analysera konsekvenserna av den genomförda avregleringspolitiken
leder till förslag och beslut om åtgärder som garanterar viktiga samhällsfunktioner
och ger konsumenterna tillgång till ett brett utbud av tjänster.
Inom vårt eget parti
Vad vill egentligen socialdemokratin med landsbygden? Detta är den politiska
kärnfrågan i denna motion. Vi menar att motiven är starka för en långt mer
aktiv politik för landsbygden än vad som idag är fallet. Landsbygden har förutsättningar
att i högre grad bli ett stöd för den nationella tillväxtpolitiken om
frågorna sätts in i sitt rätta sammanhang.
Men ett lyckat politiskt resultat fordrar också en seriös och kontinuerlig
politisk process. Det har vi inte idag inom vårt parti. Ett litet steg i denna
riktning vore att tillsätta en landsbygdspolitisk arbetsgrupp inom partistyrelsen
med uppdrag att stimulera den interna diskussionen, föreslå politiska initiativ
samt samordna partiets arbete med dessa frågor.
Med stöd av ovanstående yrkar vi att partikongressen beslutar:
1) att den landsbygdspolitiska utredningen ges tilläggsdirektiv med syfte att
koppla samman miljömål och regionalpolitiska mål och därvid i uppdrag
att föreslå åtgärder som gynnar framväxten av uthålliga näringar på
landsbygden avseende produktion av råvara för energi, industriråvaror
och uthållig livsmedelsförsörjning.