Häfte D-2 - Socialdemokraterna

36
Motsvarigheten i förslaget till tjänstedirektiv kallas ”ursprungslandsprincipen”.
Men här finns vanligen inte några godkända minimiregler. Vad blir då
effekten? Jo, där det inte finns minimiregler blir det i praktiken lagstiftarna i
något annat EU-land som bestämmer vilka regler som ska kunna användas i
Sverige. Dessutom kommer reglerna tydligare än för varor in i Sverige eftersom
det handlar om arbete som utförs i Sverige. Med ett sådant förslag blir
det inte en rättvis konkurrens mellan svenska och utländska företag i Sverige.
Vilket i sin förlängning leder till både löne- som social dumping.
Hittills har sakfrågorna för arbetsmarknaden, konkurrenskraften, konsumenternas
situation mm debatterats utifrån sina speciella villkor. Ytterliggare
en aspekter är den demokratisk synpunkten.
När medlemsländerna tilldelar EU makt att besluta om vissa frågor, t ex
inom tullunionen, så har vi naturligtvis lämnat ifrån oss den direkta makten
över dessa frågor. Där finns varken ursprungslandsprincip eller arbetslandsprincip
– det är EU-regler som gäller överallt. När vi tillsammans med de
andra kommer fram till gemensamma miniminivåer så accepterar vi dem på
samma sätt. Men när det är fråga om nationella frågor, där det inte finns några
miniminivåer kan vi inte låta andra länders beslutsfattare bestämma vilka
regler som ska gälla i Sverige. Därför måste en princip vara: ingen ”ursprungslandsprincip”
utan att det finns en gemensamt beslutad miniminivå.
Med anledning av ovan anförda föreslås:
1) att besluten för tjänstehandel, där det inte finns minimiregler inom EU,
även fortsättningsvis ska fattas av riksdag, landsting eller kommun,
2) att arbetsmarknadens parter förhandlar fram arbets- och anställningsvillkor
för alla som arbetar i Sverige
Anders Magnhagen, Paulis s-förening
Malmö arbetarekommun beslutade att skicka motionen som enskild.
Motion D149
Norrtälje arbetarekommun
EU:s tjänstedirektiv
I början av 2004 lade EU-kommissionen fram sitt förslag till ett allmänt
direktiv för den fria rörligheten för tjänster. Kritiken mot förslaget har varit
mycket omfattande. Framför allt de svenska och europeiska fackliga organisationerna,
men även den svenska regeringen hör till dem som starkt har ifrågasatt
direktivförslaget. Kritiken anses också befogad och viss ”rörelse” har
under sommaren kunnat skönjas i EU-kommissionens inställning till förslaget
till tjänstedirektiv även om inga nya officiella skrivningar kommit.
Från svensk sida har vi tryckt på att det viktigaste är att bevaka att direktivet
inte kan komma att innebära något hot mot våra möjligheter att fullt ut
utnyttja vårt system med att teckna kollektivavtal samt att följa upp deras
efterlevnad. Vi vill även fortsättningsvis från de fackliga organisationerna
kunna förhindra så kallad lönedumpning, det vill säga tillse att arbetsgivaren
följer de lagar och avtal som gäller i Sverige samt att de också tillämpas på
respektive arbetsplats.