Häfte D-2 - Socialdemokraterna

idag. Nästa utmaning ligger rimligen inom jordbrukssektorn.
Vi menar att det ges helt nya möjligheter att skapa en levande och livskraftig
landsbygd om de traditionella regionalpolitiska målen kopplades samman
med energipolitiken och ekologiskt styrande förutsättningar för jordbruket.
Om så skulle ske kan landsbygden bli en bas för en omfattande produktion
av småskalig energi (framför allt vindkraft), av energigrödor (för drivmedel),
av specialgrödor för produktion av råvara till pappersframställning samt
en uthållig produktion av livsmedel.
Grundvillkoret är att ta tanken om det ekologiska folkhemmet på allvar
och att skala upp det ändå helt nödvändiga Agenda 21 arbetet med hårdare
villkor för miljöskadliga råvaror och produktionsmetoder samt genom att ge
lättnader för mer angelägen produktion, så som Mona Sahlin i dessa dagar
aviserat avseende regelverket för etableringen av ny vindkraft.
Vi vet sedan länge att med andra skattesatser (grön skatteväxling) är det
möjligt att relativt snabbt göra produktion av etanol och biogas lönsam. Eftersom
redan dagens motorer med begränsade justeringar kan köras på dessa
drivmedel kan vi på detta sätt dessutom få ett stort bidrag till Sveriges åtaganden
avseende de internationella klimatmålen.
Så här kunde beskrivningen utvecklas på område efter område. Vad som
fordras är att politiken förmår att spränga sektorsgränserna för olika politikområden
och istället anlägga ett helhetsperspektiv.
Vi föreslår därför att den år 2004 tillsatta landsbygdspolitiska utredningen
ges tilläggsdirektiv med fokuserad inriktning på att koppla samman miljömål
med de regionalpolitiska målen. Uppgiften bör vara att med utgångspunkt
från målen inom dessa båda områden analysera förutsättningarna för
och föreslå åtgärder som gynnar framväxten av uthålliga näringar i glesbygden
och på landsbygden avseende produktion av råvara för energi, industriråvaror
och uthållig livsmedelsförsörjning.
Företagande och innovationskraft
I Sverige är den gängse (nid-)bilden av landsbygden döende landsändar befolkade
av lågutbildade och beroende av olika typer av transfereringar. Även om
sådana exempel finns är det viktigt att peka på att det samtidigt finns gott om
exempel på motsatsen. År efter år är det de fyra inlandskommunerna Gnosjö,
Gislaved, Vaggeryd och Värnamo som ligger i toppskiktet på den nationella
tillväxtligan. Men så var det inte för hundra år sedan. Det var en kombination
av tillfälligheter, särpräglade personligheter och kulturella förutsättningar som
gjorde delar av smålandsbygden till den entreprenörsregion den är. Utvecklingen
i Örnsköldsviks- och Skellefteåområdet påminner också om detta.
Det är hög tid för socialdemokratin att ta till sig denna kunskap. Landsbygdens
folk både kan och vill försörja sig själva. För Sverige som land och för
möjligheterna att upprätthålla vår välfärd är det nödvändigt att vi har ett positivt
klimat för företagande och egenförsörjning. Men varför ser det så olika ut
i olika regioner?
Svensk och internationell forskning visar entydigt på kulturella skillnader
som orsak till varför vissa bygder har medan andra saknar ett entreprenörsklimat.
Smålandsbygden och t ex det röda Emilies i Italien är en produkt
av en lokal kultur där det uppstått en sorts ”stödjande medborgerlig infrastruktur”.
Anställda som har en idé uppmuntras att utveckla den. Företag som
har kapacitetsproblem får hjälp av grannen. Oavsett associationsform är det
idén om samverkan som präglar kulturen.
181