Häfte D-2 - Socialdemokraterna

24
Vi stödde rådets gemensamma ståndpunkt som antogs i mars 2005.
Ståndpunkten uppfyllde våra målsättningar med direktivet och utgjorde
en balanserad lösning. Bl.a. klargjordes att datorprogram i sig eller affärsmetoder
i sig inte ska kunna patenteras. Härigenom skulle EU hindras att
går i riktning mot den amerikanska rättsutvecklingen som tillåter patent
på affärsmetoder.
Eftersom frågan för en överskådlig framtid får anses överspelad på
EU-nivå, förutsatt att inte kommissionen lägger ett nytt förslag, avser partistyrelsen
inte att nu agera ytterligare i frågan. I det fall kommissionen
kommer med ett nytt förslag anser partistyrelsen att man i de fortsatta förhandlingarna
bör överväga alternativa skrivningar som i ännu högre grad
kan undanröja osäkerhet om vad som är patenterbart.
Partistyrelsen föreslår kongressen besluta:
1) att anse motion D142 besvarad med hänvisning till partistyrelsens
utlåtande
Motion D142
Stockholms arbetarekommun
Att patentera datorprogram
Sverige har en lång tradition som uppfinnarnation. Många uppfinningar
kommer från Sverige. Vanliga exempel är skiftnyckeln och Agafyren. Det gör
också att vi i Sverige har en gammal förståelse för patentens betydelse. Patent
stämmer överens med den vanliga rättsuppfattning att en uppfinnare ska ha
rätten till sin uppfinning.
Mer krassa motiv för patent finns också i ekonomiska realiteter. Inom
stora sektorer av det teknikintensiva näringslivet krävs gigantiska forskningsinsatser
för att utveckla nya produkter. När de en gång är utvecklade kan det
dock vara enkelt och billigt att kopiera dem. I en sådan situation är patenten
en nödvändighet för att utvecklingen ska komma till stånd.
Det vanligaste exemplet på detta är läkemedelsindustrin. Att utveckla ett
nytt läkemedel kan kosta miljarder kronor. Att kopiera den färdiga produkten
kan göras för en spottstyver. I en sådan situation är patent en nödvändighet
för att nya läkemedel över huvud taget ska utvecklas.
Det existerar dock andra former av skydd för idéer, upphovsrätt och
varumärken. Upphovsrätten skyddar t.ex en författares verk. Han eller hon
har skrivit boken och äger därmed rätt till den. Vill någon annan trycka upp
boken måste man komma överens med författaren som t.ex kan ersättas med
royalties för sålda böcker.
I Sverige får man idag patent på teknisk nyskapelse, en teknisk lösning
eller uppfinning. Upphovsrättsligt skydd finns på konstnärliga eller litterära
verk, brukskonst och datorprogram.
Det finns dock internationella krafter som vill flytta skyddet av datorprogram
från upphovsmannarätt till patenträtt. Konsekvenserna av detta skulle
vara att stärka rätten för dem som producerar datorprogram. Man skulle
inte bara ha rätt till det program man skrivit utan också till bakomliggande
idéer och funktioner.
För att utvärdera huruvida detta är en rimlig och bra utveckling måste
man ställa det mot det två skälen för patent som nämns i början av denna