Häfte D-2 - Socialdemokraterna

svaret på den första frågan är ”ja” och att det i den andra är hög tid för vårt
parti att formulera en ny framåtsyftande utmaning för lands- och glesbygden.
Det nya i detta svar måste bli att förflytta perspektivet från regionalpolitikens
traditionella, lätt defensiva synsätt till ett offensivt, modernt och tillväxtorienterat
synsätt. Nyckelord för denna ansats måste vara tillväxt, ekologi, helhetssyn,
företagande och modern teknologi.
Som politiskt projekt är denna utmaning väl så värdig som någon annan.
På landsbygden, tätorter med mindre än 10.000 innevånare, i våra skogs- och
mellanbygder, den rena glesbygden samt våra skärgårds- och kustsamhällena
bor mer än 2 miljoner innevånare. Det är ungefär lika många som bor i Stockholms
län och endast obetydligt färre än de som totalt sett bor i Stockholm,
Göteborg och Malmö stad.
Men skillnaden mellan våra större städer och landsbygden är samtidigt
uppenbar. Därför måste såväl metoderna som perspektiven vara delvis annorlunda.
Det viktiga är att partiet inte väljer att sätta städernas utveckling i motsatsställning
till landsbygden eller vice versa. För ett litet land i en alltmer globaliserad
och konkurrensutsatt värld är det helt uppenbart att vi är starkt
beroende av varandra. Ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt Sverige
behöver dynamiska, pulserande storstäder och högskoleregioner sida vid sida
med levande industribygder och kreativa, livskraftiga landsbygdsmiljöer. Hur
ska detta åstadkommas? På vilket sätt kan regeringen medverka och vilken
roll kan det socialdemokratiska partiet spela?
Landsbygden som bas för energiförsörjning och ekologiskt hållbara strukturer
Växthuseffekten och de allt snabbare (och mer skrämmande) klimatstörningarna
är sannolikt det här århundradets största politiska utmaning. Om inte
kraftfulla åtgärder sätts in på alla nivåer under de närmaste årtiondena kommer
klimatstörningarna att hota levnadsförutsättningarna för hundratals miljoner
människor och slå ut förutsättningarna för boende och ekonomisk verksamhet
i låglänta kustregioner samt mer torra inlandsområden i stora delar av
världen.
Miljöproblemen finns även synlig i en annan skala på vår egen hemmaplan.
Östersjöns utsatta läge är kanske det mest uppenbara exemplet med
bilismen och det ”moderna” kemikaliejordbruket som centrala orsaker till problemen.
Men problemen finns inom i stort sett alla delar av vårt samhälle. På
knappt 50 år har det storskaliga industrifisket tömt havens resurser till randen
av kollaps. På samma korta tid har landsbygdens ekologiska mångfald ersatts
av ensartad produktion, kemikalieberoende och långväga transporter.
Men EU:s och Sveriges ansatser till en ny fiskepolitik visar att det finns
en väg framåt. Med skapandet av fredande naturreservat till havs och en övergång
till ett mer småskaligt och kustnära fiske finns en möjlighet att åter
bygga upp uthålliga bestånd som dessutom kan försörja fler människor än
idag. Nästa utmaning ligger rimligen inom jordbrukssektorn.
Vi menar att det ges helt nya möjligheter att skapa en levande och livskraftig
landsbygd om de traditionella regionalpolitiska målen kopplades samman
med energipolitiken och ekologiskt styrande förutsättningar för jordbruket.
Om så skulle ske kan landsbygden bli en bas för en omfattande produktion
av småskalig energi (fr. a vindkraft), av energigrödor (för drivmedel), av
specialgrödor för produktion av råvara till pappersframställning samt en
uthållig produktion av livsmedel.
Grundvillkoret är att ta tanken om det ekologiska folkhemmet på allvar
185