Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret

genomförandet av spelen antas generera efterfrågan på regionens produktionsresurser.
Spegelbilden av denna ökade sysselsättning är att antalet personer i yrkesverksam
ålder som inte är sysselsatta, dvs. arbetslösa eller utanför arbetskraften,
beräknas minska i motsvarande grad. Med dessa förutsättningar
representerar den ökade sysselsättningen för boende i Jämtland en samhällsekonomisk
intäkt. Om all sysselsättning till följd av OS-projektet vore fråga
om ett tillskott till annan produktiv verksamhet skulle den samhällsekonomiskt
relevanta sysselsättningsökningen uppgå till mellan 500 och 1 000
personer, i stället för 180–630 personer.
Men, vi har inget underlag för att bedöma i vilken grad hela OS-effekten på
sysselsättningen, dvs. även inpendlare från andra regioner, representerar en
samhällsekonomisk intäkt. I de fall den ökade inpendlingen till Jämtland
kommer från närliggande regioner kan det kanske vara relevant att se delar
av denna inpendling som en samhällsekonomisk pluspost. Motivet är att
dessa arbetsmarknader ofta kännetecknas av svag efterfrågan och relativt låg
förvärvsfrekvenser.
Det förefaller dock mer realistiskt att tänka sig att en större del av inpendlingen
till Jämtland till följd av OS-projektet kommer från andra delar av
landet, och kanske även från utlandet. I dessa fall blir den ökade inpendlingen
sannolikt mer en fråga om omfördelning av produktion och sysselsättning
från andra regioner till Jämtland.
Ett skäl för att anta att inpendlingen kommer från andra delar av landet är att
de investeringar och övriga aktiviteter som ingår i OS-projektet i många fall
(t.ex. i fråga om idrottsanläggningar) kan förutsättas vara mycket speciella
med specifika krav på arbetskraftens kompetens och erfarenhet.
Denna typ av speciella matchningsproblem på arbetsmarknaden är det inte
möjligt att belysa med rAps-modellen. Vad som modellen däremot hanterar
är en balansering av arbetsmarknaden per utbildningskategori, med en uppdelning
av arbetsmarknaden i tolv grupper, efter utbildningens inriktning
och nivå. 61
För de aktiviteter som ingår i OS-alternativen har arbetskraftsefterfrågan
inte kunnat specificeras med avseende på vilken utbildningsbakgrund som
61 Med denna uppdelning blir gränsen mellan olika delmarknader inte lika tydlig som den
skulle bli vid en uppdelning efter yrkesbakgrund och det kan ofta vara svårt att veta vad den
formella utbildningsbakgrunden säger om personens yrkeskvalifikationer. Bortsett från utbildningar
som legitimerar för viss yrkesverksamhet (exemplet läkare) finns många exempel
på personer som i arbetslivet kvalificerat sig för arbetsuppgifter utanför de områden
som de har formell utbildningsbakgrund för.
116