Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Andra exempel på överskattningar och problem vid bedömningen <strong>av</strong><br />
turistutvecklingen i samband <strong>OS</strong><br />
Kasimati (2003) har undersökt hur turisteffekterna beräknats i <strong>ett</strong> antal ex<br />
ante studier rörande olympiska spel mellan 1984 och 2012. En genomgående<br />
observation är att ex ante studierna framhåller den ökade turismen och<br />
effekterna på ekonomin långt efter själva spelen. Enligt Kasimati finns risken<br />
att dessa uppskattade effekter är snedvridna. Ett förhållande som inte<br />
beaktats tillräckligt, menar Kasimati, i <strong>ett</strong> par studier inför <strong>OS</strong> i Sydney är<br />
att <strong>OS</strong>-arrangemanget också leder till att man förlorar en del besökare. En<br />
del semesterfirare, affärsresenärer och även lokala invånare väljer andra<br />
platser för att undvika förväntade störningar och liknande problem.<br />
En annan kritik som Kasimati lyfter fram gäller studier inför <strong>OS</strong> i Aten 2004<br />
och de datakällor som använts för att uppskatta turistökningen. Kritiken riktas<br />
bl.a. mot att studierna ”lånar” multiplikatorvärden från studier <strong>av</strong> andra<br />
städer. D<strong>ett</strong>a förfarande påverkar resultatet, eftersom de ekonomiska förhållandena<br />
kan skilja sig åt mellan områdena. Studierna gör dessutom bedömningarna<br />
på nationell nivå och förlorar därmed den regionala dimensionen<br />
med risk för överskattning <strong>av</strong> multiplikatoreffekterna. Även andra undersökta<br />
studier som beskriver kvantitativa data om bl.a. turism bygger på sekundärundersökningar.<br />
Ett exempel på spännvidden i bedömningarna <strong>av</strong> turisttillströmningen och<br />
dess effekter kan hämtas från Östersunds förra ansökan att få arrangera<br />
<strong>vinter</strong>-<strong>OS</strong> 2002. I ansökarens samhällsekonomiska kalkyl beräknades en<br />
ökning på 5 procent per år <strong>av</strong> turisttillströmningen till hela Sverige under<br />
perioden 1997–2002. Tillskottet under de sex åren beräknades ge en bruttoinkomst<br />
på 3,6 miljarder kronor. Riksrevisionsverket (RRV 1994) gjorde en<br />
helt annan bedömning och uppskattade att effekten på utlandsturismen<br />
endast skulle uppkomma under <strong>ett</strong> år och att effekten skulle inskränkas till<br />
en prishöjning på 1 procent. Det skulle ge <strong>ett</strong> tillskott på 120 miljoner kronor.<br />
Litteraturen inom området anger också en skiftande bild <strong>av</strong> antalet turister<br />
som har besökt de senaste olympiska spelen. De stora skillnaderna visar att<br />
det är svårt att beräkna på förhand (Preuss 2004). Enligt Preuss måste det<br />
antas att de flesta beräkningarna i prognoserna inför spelen är överskattade.<br />
Vidare menar Preuss att <strong>OS</strong> är <strong>ett</strong> sätt att marknadsföra sin region. De långsiktiga<br />
fördelarna <strong>av</strong> turismen med en ökad medvetenhet och förbättrad<br />
image är långt mer betydelsefull än korttidseffekterna från själva spelen.<br />
Samtidigt innebär spelen att ”non-olympic” turister och boende på platsen<br />
undviker problemen kring evenemanget, vilket leder till förluster <strong>av</strong> medel<br />
som annars skulle ha spenderats i värdstaden. För att kunna kalkylera turisteffekten<br />
måste antalet tillkommande besökare, deras vistelselängd och deras<br />
konsumtionsmönster vara kända. Även resan till och från bör beaktas. Be-<br />
61
Change language