Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SOK tillstår att jämförelser mot andra länder kan leda till felaktiga slutsatser<br />
på grund <strong>av</strong> olika förutsättningar mellan nationer samt att olika antaganden<br />
och omräkningstal kan ha använts. Svårigheten med att jämföra olika budgetar<br />
ligger i att såväl intäkts- som kostnadsslag kan ha definierats på olika<br />
sätt. Underlagen är gjorda i olika valutor vilket innebär att den valutakurs<br />
som väljs vid omräknandet får mycket stor inverkan. SOK visar i sin riskbedömning<br />
på fyra olika scenarion med olika förlustnivåer för genomförandet<br />
(se tabell 5).<br />
Tabell 5 SOK:s riskbedömning<br />
Alternativ Ekonomiskt utfall<br />
(miljoner kronor)<br />
A: Höga intäkter, låga kostnader -500<br />
B: Låga intäkter, låga kostnader -2 000<br />
C: Höga intäkter, höga kostnader -2 500<br />
D: Låga intäkter, höga kostnader -4 000<br />
Intäkterna i det mest optimistiska alternativet A (höga intäkter och låga<br />
kostnader) uppgår till 8 000 miljoner kronor. Utfallet med höga intäkter förväntas<br />
i <strong>ett</strong> läge med god medverkan från nationella näringslivet. Genomförandekostnaderna<br />
i alternativ A uppgår till 8 500 miljoner kronor. Denna<br />
summa förväntas vid en kostnadseffektiv organisation och begränsade ambitioner<br />
för spelens genomförande. Intäkterna i det mest pessimistiska alternativet<br />
D uppgår till 6 500 miljoner kronor. D<strong>ett</strong>a utfall förmodas i händelse<br />
<strong>av</strong> <strong>ett</strong> lågt stöd från näringslivet, låga bilj<strong>ett</strong>intäkter och andra nationella intäkter.<br />
Kostnaderna i D uppgår till 10 500 miljoner kronor. Denna summa<br />
förväntas vid relativt s<strong>ett</strong> högre kostnader. Som framgår <strong>av</strong> tabellen blir i det<br />
mest optimistiska scenariot underskottet 500 miljoner kronor medan i det<br />
värsta tänkbara scenariot blir underskottet hela 4 000 miljoner kronor.<br />
SOK:s uppfattning är att alternativ B med låga kostnader och låga intäkter<br />
är det mest realistiska utfallet. Det är också det alternativ om vi kommer att<br />
utgå ifrån i vår analys <strong>av</strong> hur statsfinanserna kan komma att påverkas.<br />
Det är förknippat med stora svårigheter att uttala sig om storleken <strong>av</strong> <strong>ett</strong><br />
eventuellt underskott för Östersund/Åre. Arrangören har inte gjort någon<br />
bedömning <strong>av</strong> sina egna intäkter och utgifter utan uppskattat dessa utifrån<br />
andras siffror. Det finns flera osäkerheter knutna både till intäkter och kostnader,<br />
vilket illustreras väl <strong>av</strong> arrangörens förändrade riskbild, från <strong>ett</strong> förmodat<br />
balanserat resultat i förstudiens slutrapport från december 2004 till <strong>ett</strong><br />
troligt underskott på åtminstone 2 miljarder kronor efter att ha tagit del <strong>av</strong><br />
Turins siffror. Inom loppet <strong>av</strong> en månad ökade alltså det statliga tillskottet<br />
med 2 miljarder kronor och i värsta fall dubbelt så mycket.<br />
Fortsättningsvis kommer vi att använda de siffror som arrangören anger i<br />
alternativ B då d<strong>ett</strong>a alternativ är det enda som arrangören redovisar specificerade<br />
kostnader för. De jämförelsekostnader som visas nedan är främst de<br />
32