Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret

More documents

Recommendations

Info

genomförandet av spelen antas generera efterfrågan på regionens produktionsresurser. Spegelbilden av denna ökade sysselsättning är att antalet personer i yrkesverksam ålder som inte är sysselsatta, dvs. arbetslösa eller utanför arbetskraften, beräknas minska i motsvarande grad. Med dessa förutsättningar representerar den ökade sysselsättningen för boende i Jämtland en samhällsekonomisk intäkt. Om all sysselsättning till följd av OS-projektet vore fråga om ett tillskott till annan produktiv verksamhet skulle den samhällsekonomiskt relevanta sysselsättningsökningen uppgå till mellan 500 och 1 000 personer, i stället för 180–630 personer. Men, vi har inget underlag för att bedöma i vilken grad hela OS-effekten på sysselsättningen, dvs. även inpendlare från andra regioner, representerar en samhällsekonomisk intäkt. I de fall den ökade inpendlingen till Jämtland kommer från närliggande regioner kan det kanske vara relevant att se delar av denna inpendling som en samhällsekonomisk pluspost. Motivet är att dessa arbetsmarknader ofta kännetecknas av svag efterfrågan och relativt låg förvärvsfrekvenser. Det förefaller dock mer realistiskt att tänka sig att en större del av inpendlingen till Jämtland till följd av OS-projektet kommer från andra delar av landet, och kanske även från utlandet. I dessa fall blir den ökade inpendlingen sannolikt mer en fråga om omfördelning av produktion och sysselsättning från andra regioner till Jämtland. Ett skäl för att anta att inpendlingen kommer från andra delar av landet är att de investeringar och övriga aktiviteter som ingår i OS-projektet i många fall (t.ex. i fråga om idrottsanläggningar) kan förutsättas vara mycket speciella med specifika krav på arbetskraftens kompetens och erfarenhet. Denna typ av speciella matchningsproblem på arbetsmarknaden är det inte möjligt att belysa med rAps-modellen. Vad som modellen däremot hanterar är en balansering av arbetsmarknaden per utbildningskategori, med en uppdelning av arbetsmarknaden i tolv grupper, efter utbildningens inriktning och nivå. 61 För de aktiviteter som ingår i OS-alternativen har arbetskraftsefterfrågan inte kunnat specificeras med avseende på vilken utbildningsbakgrund som 61 Med denna uppdelning blir gränsen mellan olika delmarknader inte lika tydlig som den skulle bli vid en uppdelning efter yrkesbakgrund och det kan ofta vara svårt att veta vad den formella utbildningsbakgrunden säger om personens yrkeskvalifikationer. Bortsett från utbildningar som legitimerar för viss yrkesverksamhet (exemplet läkare) finns många exempel på personer som i arbetslivet kvalificerat sig för arbetsuppgifter utanför de områden som de har formell utbildningsbakgrund för. 116
är aktuell. Det kan dock vara belysande att i efterhand med ett exempel undersöka vad en sådan specifikation ger till resultat. Byggnads- och anläggningsverksamheten i Jämtland är i detta sammanhang av speciellt intresse. De investeringar som ingår i Nollalternativ 1 (med Björntanden) och OS-alternativen beräknas under hela perioden 2007–2020 skapa totalt drygt 2 100 respektive 5 800 årsarbetstillfällen inom byggverksamheten. I dagsläget sysselsätter branschen ca 3 200 personer. Under perioden 2007– 2012 beräknas sysselsättningen totalt, dvs. inklusive övrig byggverksamhet i länet, öka från 3 700 till 4 600 i OS-alternativen. Idag återfinns de sysselsatta i branschen till 90 procent i två kategorier med avseende på utbildningsbakgrund: Kortare än 3-årigt gymnasium samt Yrkesförberedande gymnasieutbildning, där den senare är helt dominerande för personer yngre än 30 år. Låt oss anta att denna utbildningsbakgrund också speglar kraven på den arbetskraft som efterfrågas till följd av OS-alternativen. I detta fall kommer sysselsättningen inom byggverksamheten för dessa båda kategorier att öka från 3 300 till 4 100 mellan 2007 och 2012, dvs. en ökning med 800 personer. Enligt beräkningarna kommer emellertid befolkningen i yrkesverksam ålder för dessa båda kategorier att minska under perioden och inpendlingen beräknas öka mycket marginellt. Vad detta exempel indikerar är att inpendlingen möjligen kan bli större, och OS-effekten på sysselsättningen därmed mindre, än vad som uppgavs ovan. 117
Page 1 and 2:
2005:15 Samhällsekonomiska aspekte
Page 3 and 4:
Innehåll 1 Inledning 7 1.2 Metod 7
Page 5 and 6:
1 Inledning Sveriges Olympiska Komm
Page 7 and 8:
torets rapport är att förse reger
Page 9 and 10:
2 SOK:s förstudie om möjlighetern
Page 11 and 12:
• Positiva bestående effekter i
Page 13:
Det andra handlar om svårigheten a
Page 16 and 17:
program är alpin skidåkning, rull
Page 18 and 19:
Tabell 1 Idrottsanläggningarna 201
Page 20 and 21:
läggningen av garnisonen i Östers
Page 22 and 23:
Försvarsnedläggningen kan få kon
Page 24 and 25:
och kostnader från genomförda spe
Page 26 and 27:
Tabell 3 Arrangörens investeringsb
Page 28 and 29:
I vissa fall kräver olika boenden,
Page 30 and 31:
SOK tillstår att jämförelser mot
Page 32 and 33:
kostnadsbudget. Dock erkänner SOK
Page 34 and 35:
det gäller tekniska lösningar vil
Page 36 and 37:
3.3.4 En granskning av intäkterna
Page 38 and 39:
Speciellt mot bakgrund mot vilka bi
Page 40 and 41:
Rikspolisstyrelsen anser att den up
Page 42 and 43:
verkligen är bindande i händelse
Page 44 and 45:
fall använda sig av provisoriska l
Page 46 and 47:
från i princip hela världen. 26 E
Page 48 and 49:
Turisternas rörlighet - är alla t
Page 50 and 51:
antaganden vid beräkningen av de s
Page 52 and 53:
cess. Teigland pekar exempelvis på
Page 54 and 55:
Samtidigt finns det positiva effekt
Page 56 and 57:
sportutövning och en påtaglig med
Page 58 and 59:
British Columbia och bedömer att d
Page 60 and 61:
sökarnas ”rörelser” under spe
Page 62 and 63:
påtalades i förra kapitlet saknas
Page 64 and 65: Erfarenheterna från Lillehammer vi
Page 66 and 67: När det gäller arbetslösheten f
Page 68 and 69: Shaffer m.fl. menar att de uppskatt
Page 70 and 71: ning leder sysselsättningen i de O
Page 72 and 73: − En återgång till nivån före
Page 74 and 75: effekterna inom olika sektorer. Det
Page 76 and 77: Men det är svårt att kontrollera
Page 78 and 79: ingar. Här hänvisas till Salt Lak
Page 80 and 81: 5.7 Miljö Det är i en begränsad
Page 82 and 83: Det kan i detta sammanhang också i
Page 84 and 85: − Spelen innebär sociala risker
Page 86 and 87: ga verksamheten har krympt och ett
Page 88 and 89: och restiden är cirka 60 minuter.
Page 90 and 91: men regionalt eller nationellt öve
Page 92 and 93: Det andra scenariot, att den utlän
Page 94 and 95: Under antagandet om att den utländ
Page 96 and 97: 6.3 Effekter på regional ekonomi o
Page 98 and 99: Modellen drivs av exogen efterfråg
Page 100 and 101: går inte genomförandet och drifte
Page 102 and 103: Tabell 16 OS-specifika investeringa
Page 104 and 105: Tabell 20 Övriga investeringar (20
Page 106 and 107: Förutsättningar för OS-alternati
Page 108 and 109: Beräknad OS-effekt på Jämtlands
Page 110 and 111: I alternativet OS 3, som genererar
Page 112 and 113: frågan på varor och tjänster som
Page 116 and 117: 118
Page 118 and 119: att Sverige tar på sig uppgifter a
Page 120 and 121: Detta synsätt är relevant oavsett
Page 122 and 123: sluta att OS bidrar till skapa ett
Page 124 and 125: Tabell 31 Statsfinansiell kalkyler
Page 126 and 127: Beroende på olika antaganden om hu
Page 128 and 129: Tabell 34 Transfereringsminskningar
Page 130 and 131: eller kanske till och med från utl
Page 132 and 133: sion riskerar att splittra opinione
Page 134 and 135: väl genomfört spel bidrar ytterli
Page 136 and 137: produktionsfördelar i framförallt
Page 138 and 139: miljövänligare över tid, vilket
Page 140 and 141: på vilka skatteintäkter man räkn
Page 142 and 143: 144
Page 144 and 145: Östersund/Åre år 2002. Remissytt
Page 146 and 147: 148
Page 148 and 149: 150
Page 150 and 151: 152
Page 152: OS-specifika anläggningar • Idro
show all

Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?