Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret

Hemmastannare, olympier och förlängare är turisteffekternas kärna. Dessa
grupper påverkar exportturismen positivt. Det är viktigt att påpeka att
evenemangets nettopåverkan avseende förlängare avser den tid de stannar
utöver planerad besökstid utan evenemanget.
Bytare och rymmare kommer inte, alternativt lämnar regionen, under evenemanget.
Risken finns då att de upptäcker resmål som de i framtiden återvänder
till, vilket påverkar den inhemska turismen negativt. 32
Om antalet hemmastannare, olympiers och förlängare är fler än antalet
bytare och rymmare, kan vi tala om att turismen har en positiv effekt på
ekonomin som ett resultat av de olympiska spelen, givet samma konsumtionsmönster
och konsumtionsnivå i grupperingarna.
Inte att förglömma är den inhemska omfördelningen. Ett lands inhemska
turism skiftar sannolikt från andra delar av landet till arrangörsregionen
under evenemanget, men även före och efter spelen. I en samhällsekonomisk
analys ska dessa – med ett nationellt perspektiv – inte inkluderas i beräkningarna
eftersom de inte innebär ett tillskott till total efterfrågan utan
bara innebär en omprioritering.
Uppdelningen ovan illustrerar svårigheterna att mäta effekterna på exportturismen
av ett olympiskt spel. Det är nästintill omöjligt att i praktiken särskilja
dessa turistgrupper från varandra.
Turisternas konsumtion
Olika turister spenderar olika mycket. Exempelvis spenderar turister från
långväga resmål mer pengar än besökare från närliggande länder. 33 Dessutom
kan turister med olika betalningsförmåga lockas beroende på vilken
bild regionen ger omvärlden och dess besökare. 34 Det hävdas exempelvis att
35–40 åringar både bor och äter dyrare än 20–25 åringar. Dessutom konsumerar
den äldre kategorin i högre utsträckning andra semesteraktiviteter utöver
evenemanget. 35 Beroende på vilken gästkategori man avser att mäta,
kan alltså de uppskattade dygnsutläggen skilja sig påtagligt.
Turisternas totala konsumtion ger upphov till ökad omsättning i regionen.
Denna omsättningsökning kan sedan ligga till grund för beräkningar på
effekterna på sysselsättning, statens momsintäkter m.m., uppdelat på olika
branscher. Uppskattningen av de totala dygnsutläggen är därmed centrala
32 Ibid.
33 Fakta om svensk turism 2005, Turistdelegationen (2005).
34 Ekonomiska och marknadseffekter av svenska evenemang – en översikt över aktuell
forskning, Lena Larsson Mossberg och Mikael Sandström (1996).
35 Fler internationella idrottsevenemang till Sverige – Hinder och Framgångsfaktorer,
Riksidrottsförbundet (2004).
51